Klumpa inte ihop idéburna skolor med vinstutdelande skolkoncerner

Återigen kartlägger statsmakten skolsystemet – denna gång genom riksdagens utredningstjänst – och återigen görs ingen skillnad på vinstutdelande respektive idéburna skolor. Alla kallas ”enskilda”. Riksdagens utredningstjänst använder beteckningen ”enskilda” skolor både när det gäller idéburna skolor (som inte delar ut vinst) och när det gäller vinstutdelande skolkoncerner – trots att skillnaden är gigantisk.

Det finns tre former av skolhuvudmän: kommunala, vinstutdelande och idéburna, men vi idéburna syns inte i statistiken. 

Idéburna skolor är allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser, där allt eventuellt överskott återförs till verksamheten, vilket är en stor skillnad mot vinstutdelande aktiebolag och koncerner. 

Det finns tre former av skolhuvudmän: kommunala, vinstutdelande och idéburna, men vi idéburna syns inte i statistiken.

Fast skillnaden är viktig och får konsekvenser för hur skolorna sköts. 

Helt olika

Idéburna skolor återinvesterar precis som de kommunala skolorna alla resurser i skola och undervisning och kan därmed ha hög lärartäthet medan vinstutdelande aktiebolagsskolor ofta drar ner på lärartätheten för att ge ägarna vinst. 

Idéburna skolors riksförbund har i ett drygt decennium krävt att SCB, Skolverket och Skolinspektionen ska göra skillnad på de helt olika driftsformerna, men tyvärr har inget hänt.

Om riksdagens utredningstjänsts kartläggning skulle ha jämfört lärartäthet, lärarbehörighet med mera mellan de tre former som finns – kommunala, vinstutdelande och idéburna – så hade resultaten för de vinstutdelande skolorna varit absolut sämst. Medan kommunala och idéburna skolor har betydligt högre lärartäthet och fler behöriga lärare än de vinstutdelande.

Hamilton hävdar att det är missvisande

Genom att riksdagens utredningstjänst klumpar ihop idéburna och vinstutdelande så döljs alltså – mitt i valrörelsen - väsentliga skillnaderna mellan idéburna och vinstutdelande. Trots detta sticker Friskolornas riksförbunds Ulla Hamilton ut hakan i sin Friskoleblogg och påstår att Socialdemokraternas slutsatser från statistiken är missvisande.

Och Hamilton påstår att de skolor som hon företräder egentligen skulle vara bättre på de grundläggande kvalitetsindikatorer som undersökningen jämför. Till exempel på grund av att rapporten inte tar hänsyn till små byskolor. 

Hänvisningen till små byskolor är märklig eftersom Hamilton oftast företräder de stora skolkoncernerna med vinstutdelning och som finns i storstäder, och som har stora klasser och låg lärartäthet, för att kunna ge ägarvinst. Men faktum är att det finns alternativ i Skolsverige. Det finns 400–500 idéburna grund- och gymnasieskolor i Sverige, plus ungefär 1 500 idéburna förskolor.

Vi är en del av lösningen

Skolorna drivs som ideella föreningar, stiftelser, kooperativ och så kallade SvB-bolag (aktiebolag med vinstbegränsning). 

Idéburna skolors riksförbund är branschorganisation för dessa. Stadgarnas beskriver att ”Förbundet ska tillvarata och främja idéburna icke vinstutdelande fristående skolors intressen, verka för tillväxt av idéburen skolverksamhet och bidra till ett skolväsende präglad av mångfald, likvärdighet, allsidighet, kvalitet och utveckling”.

Ungefär två tredjedelar av det svenska folket är emot vinstintresset i skolan, men allt som oftast för ett skolsystem med mångfald och valfrihet. Idéburna skolor utgör lösningen.