KD: Digitala besök hos elevhälsovården viktigare än någonsin

DEBATT. Coronaviruset skapar stor oro hos barn och en väl utvecklad elevhälsovård främjar det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa. Hjälpen ska finns där barnen är, skriver Acko Ankarberg Johansson, Pia Steensland och Cecilia Engström (KD).

Acko Ankarberg Johansson (KD)
Riksdagsledamot och ordförande, socialutskottet
Pia Steensland (KD)
Riksdagsledamot och familjepolitisk talesperson
Cecilia Engström (KD)
Riksdagsledamot och folkhälsopolitisk talesperson


Coronapandemin leder inte enbart till att människors fysiska hälsa sätts på spel. Den sätter också press på den psykiska hälsan.

Den stora osäkerhet som finns kring viruset och dess effekter på liv och hälsa innebär stora påfrestningar för många familjer. Föräldrarna kan ha förlorat jobbet, kanske finns det oro för att pengarna inte ska räcka i slutet av månaden. Om hemmet redan är en otrygg miljö kan det bli särskilt svårt för de barn som mister fristaden i skolan. Vissa har sen tidigare problem med ångest, depression och sömnsvårigheter och mår sämre än tidigare på grund av stressen. Vissa drabbas av psykisk ohälsa för första gången.

Oro skapas hos barn

I sin första rapport om psykisk hälsa i världen varnar även WHO för pandemins konsekvenser: ”Många människor är rädda för att bli smittade, att dö eller förlora familjemedlemmar. Andra lider av att vara isolerade och långt ifrån nära och kära. Miljontals bävar för framtiden och ekonomisk kris då de förlorar jobb och inkomster”.

Pandemin har redan ökat risken för självmordsförsök. Samtalen till Minds självmordslinje har ökat kraftigt under våren. Bris har rapporterat att nyheter om viruset, prat om stängda skolor, dödsfall och en vård i kris skapar stor oro hos barn. Även om för- och grundskolor har varit öppna i Sverige har många barn behövt vara hemma på grund av smittorisken. Gymnasieelever har varit tvungna att ha distansundervisning. Hur ett barn klarar av det beror ofta på hur mycket föräldrarna har möjlighet att hjälpa till.

Civilsamhällets viktiga roll

Coronapandemin visar hur viktigt det är att stödja barn och familjer för att främja psykisk hälsa. Barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa är ett högt prioriterat område för Kristdemokraterna. I regeringsställning var vi pådrivande för att korta väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin (Bup). Men köerna har vuxit sedan dess och ytterligare insatser krävs.

Det civila samhället spelar en viktig roll. Suicide zero har exempelvis tagit fram en bok som skickats ut till alla föräldrar till 9-åringar – Livsviktiga snack. Med konkreta och praktiska tips ges stöd till föräldrar för att genom samtal hjälpa barnet att sätta ord på sina känslor, något som kan stärka barnens psykiska hälsa och förebygga självmord.

Rusta psykiatriska vården

En väl utvecklad elevhälsovård främjar det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa hos barn och unga. Nu är det viktigare än någonsin att det finns möjlighet att genomföra digitala besök hos elevhälsovården, så att hjälpen finns där barnen är.

Vi kristdemokrater vill ge regionerna ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården, inklusive den medicinska elevhälsan. Så kan barn och unga få mer lättillgänglig hjälp tidigt vilket kan förhindra att lättare former av ångest och oro leder till djupare psykisk ohälsa. Det är avgörande med ett tidigt och ihållande stöd till föräldrar och elever. Det krävs även bättre samverkan med socialtjänst och skola för att inga barn ska glömmas bort eller hamna i kläm. 

Det räcker inte att rusta upp hälso- och sjukvården inför framtida virusutbrott, även den psykologiska och psykiatriska vården och omsorgen behöver stärkas tycker vi kristdemokrater. Annars riskerar fler barn att växa upp i otrygga miljöer, utan det stöd de behöver.

Forrige artikel Debatt: Sorteringen av elever sker öppet och ogenerat  Debatt: Sorteringen av elever sker öppet och ogenerat  Næste artikel Brunegård (KD): Kompetenta lärare är nyckeln till framgång Brunegård (KD): Kompetenta lärare är nyckeln till framgång