Jernkontoret: Stjernkvists utredning – ett steg i rätt riktning

Regeringens utredare Lars Stjernkvist har presenterat gymnasieutredningens betänkande Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Stjernkvist har tagit sin uppgift att förbättra matchningen för gymnasieskolan på största allvar och han pekar ut ett antal långtgående förslag:

1. Sätt ramar för antalet utbildningsplatser

Utbudet av utbildningar bör bestämmas med hänsyn till både elevers efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov.

Stjernkvist slår en gång för alla hål på en utbredd myt: Att vilken utbildning du läser på gymnasiet inte spelar någon roll, bara du har en gymnasieexamen så får du jobb. För myten är inte sann. Den som läser "fel" inriktning på gymnasiet försämrar sina förutsättningar i livet avsevärt. Det gäller alla, rik som fattig.

Förödande konsekvenser

Stjernkvist slår en gång för alla hål på en utbredd myt: Att vilken utbildning du läser på gymnasiet inte spelar någon roll, bara du har en gymnasieexamen så får du jobb. 

Bo-Erik Pers och Gert Nilson
Jernkontoret

Vi från svensk stålindustri och många med oss har länge talat om vikten av att inte utbilda unga människor in i arbetslöshet. Det nuvarande systemet, i vilket små kommuner konkurrerar med privata alternativ om att locka ungdomar, leder till få inriktningar med många platser på de utbildningar som många känner till och som råkar vara ”populära” av en eller annan anledning.

Detta får förödande konsekvenser för de unga människor som tar examen till en allt för hård och delvis konstgjord lokal konkurrenssituation, medan andra viktiga jobb inte hittar några kvalificerade kandidater.

2. Se till att kommuner samverkar

Minst tre och tre bör kommunerna samverka, så att geografiska områden kan optimera sitt gemensamma gymnasieutbud. Om fler kommuner samarbetar kring utbudet av gymnasieutbildningar kan utbudet bli bredare, vilket gynnar både studenterna och arbetsmarknaden.

Inspirera högre utbildningar

Rent generellt behöver yrkesutbildningar på gymnasienivå uppgraderas. Även den myten, om att yrkesutbildningar är "sämre" eller mindre viktiga, behöver stickas hål på. Många unga människor kliver från yrkesutbildningar direkt med studentmössan på huvudet in på arbetsmarknaden, till välbetalda och spännande jobb.

Nu väntar vi bara på att Stjernkvists insikter från gymnasieskolan ska tillämpas på våra högre utbildningar, som också behöver stärka sina kopplingar till arbetsmarknadens behov.