Hamilton: Försåtlig retorik bakom Likvärdighetsutredningen

DEBATT. Om förslagen i Likvärdighetsutredningen blir verklighet kommer det att innebära dramatiska förändringar, tvärtemot vad företrädarna för utredningen verkar vilja påskina. Det skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Ulla Hamilton
Vd, Friskolornas riksförbund

Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår en lösning som kombinerar skolval med det de ser som likvärdighet, det vill säga hur elevsammansättningen på skolor ska vara. I kombination med en justerad skolpengsnivå för friskolor, förstås framräknad helt utan ideologiska glasögon, ska en bättre blandning av elever uppstå på skolor.

Begreppet segregation kan tolkas på olika sätt men utredaren menar att "Alla enheter som skiljer sig från snittet i området är segregerade.". Det är en viktig aspekt att beakta.

Dramatisk förändring

Vi kunde dessutom nyligen läsa i Altinget att företrädare för utredningen beskriver förslagen som en renovering snarare än ett paradigmskifte. En försåtlig beskrivning. Ett införande av ett stort antal nya regionala skolmyndigheter är ingen liten sak och för såväl föräldrar som vill påverka sina barns skolgång som för friskolor och kommunala skolhuvudmän blir dessa förslag en dramatisk förändring och inget annat.

Oförutsägbart

Blir utredningens förslag verklighet så blir det ett förbud mot köer, den relativa närhetsprincipen ska finnas kvar och regionala myndigheter ska överpröva kvotsystem.

Kvoter och urvalskriterier kan komma att skilja sig mellan olika kommunala skolor och vara olika för friskolor. Ett system som för den enskilde kommer att göra det svårt att förutse på vilken skola barnet får sin placering.

Lägre skolpeng

Förslaget ger även kommuner fria händer att börja göra avdrag för deras så kallade ”större uppdrag” då de, enligt utredningen, till skillnad från friskolor måste hantera förändrade elevkullar. 

Att öppna för att göra avdrag för något som inte ingår i beräkningsunderlaget för skolpengen är en intressant innovation. Förslaget öppnar för att de elever som väljer en friskola får en lägre skolpeng.

Detta innebär också att den enskildes möjlighet till alternativ till den kommunala skolan nu helt kommer lämnas till din kommuns lokala majoritets välvilja. För den kommun som vill kommer det att vara lätt att få vilken friskola som helst att gå i konkurs.

Sämre villkor

Att kommuner som är friskolekritiska skulle göra en balanserad beräkning, eller ta med den rad saker som friskolor sedan länge påpekat ligger till deras nackdel, är knappast troligt.

Som exempel där friskolor har sämre villkor än kommunala skolor kan nämnas schablonavdrag för moms, hyressättning eller friskolors ständiga kamp för att attrahera elever där de till skillnad från kommunala skolor inte kunnat luta sig tillbaka på närhetsprincipen.

Stora orosmoln

För den som oroande sig för att deras skola skulle klara Reepalus vinstbegränsningar för något år sedan finns nu minst lika stora orosmoln på himlen.

En friskola, oavsett om det är ett aktiebolag eller en stiftelse, kommer precis som vilket företag som helst inte att klara en minskad ersättning motsvarande tre gånger storleken på den genomsnittliga marginalen. Den är nämligen cirka fem procent i friskolesektorn.

Eleven som utgångspunkt

Förslag som dessa kommer i grunden från ett motstånd mot friskolor och en syn på likvärdighet som vi och många med oss inte delar. Det finns stora kvalitetsskillnader mellan skolor i Sverige.

Frågan om likvärdighet måste ta sin utgångspunkt i elevens behov. Inte i ett uppifrån-perspektiv, där politisk styrning ska sammanföra individer som representanter för en grupp.

Det som ger eleven chans till goda kunskaper är en utbildning med hög kvalitet, som har höga förväntningar och kompenserar för sämre förutsättningar hemifrån.

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

25/7
2018
10/12
2019
23/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
29/4
2020
30/4
2020
30/4
2020
8/5
2020
12/5
2020
20/5
2020
20/5
2020
26/5
2020
10/6
2020
23/6
2020
25/6
2020
17/9
2020
6/10
2020
8/10
2020
8/10
2020
13/10
2020
27/10
2020
30/11
2020

Forrige artikel Skolverkets gd: Vi har alla ett ansvar Skolverkets gd: Vi har alla ett ansvar Næste artikel Egardt: Gör forskproppen till mer än ett spel för gallerierna Egardt: Gör forskproppen till mer än ett spel för gallerierna