Futurion och Vision: Låt inte AI öka ojämställdheten på arbetsmarknaden

Utvecklingen inom digitalisering, automatisering och AI kan liknas vid en industriell revolution. Den kommer att omvandla arbetslivet i grunden.

Många risker med AI

Rätt hanterad kan AI-utvecklingen leda till ökad innovationsförmåga, tillväxt, bättre välfärd och större jämlikhet. Men riskerna är många, däribland en övertro på hur mycket pengar som går att spara eller idén om att människor kommer att bli överflödiga. Det gäller inte minst inom välfärdssektorn.

AI-kommissionens Färdplan för Sverige är nu ute på remiss. AI-kommissionen skriver bland annat att Sverige har goda förutsättningar, men att vi har halkat efter. I sitt slutbetänkande konstaterar kommissionen: ”Det är viktigt att åtgärda (-) då AI bedöms bli avgörande för Sveriges fortsatta konkurrenskraft, säkerhet och välstånd.”

I dag har 83 procent av de yrkesverksamma i Sverige knappt eller inte alls använt AI inom ramen för sitt arbete, visar en färsk undersökning från Novus på uppdrag av Futurion. Tidningen Forbes skrev i november 2024 att AI markant har ökat skillnaderna mellan män och kvinnor jämfört med övriga techbranschen. Enligt en rapport från Randstad är 71 procent av de AI-utbildade är män, endast 29 procent är kvinnor.

Kvinnor kan drabbas hårt

Det är viktigt att ha i åtanke att stora förändringar ofta drabbar kvinnodominerade yrken hårt, genom ökad arbetsbelastning och en urholkning av yrkets status och villkor. Vi behöver lära av tidigare misstag. Om teknikskiftet fortsätter att drivas av män, utifrån manliga behov och tankesätt så kan det påverka hur vi lever, arbetar och kommunicerar under lång tid framöver.

För välfärdens administratörer – däribland oerhört viktiga men undervärderade medicinska sekreterare – antas AI-utvecklingen leda till stora förändringar. Trots det visar en ny rapport från fackförbundet Vision, AI – kollega eller konkurrent?, att mer än hälften av de svarande känner sig osäkra på vad som gäller för AI på deras arbetsplats.

Om teknikskiftet fortsätter att drivas av män, utifrån manliga behov och tankesätt så kan det påverka hur vi lever, arbetar och kommunicerar under lång tid framöver.

Ännu fler, nästan 60 procent, svarar att de inte vet om deras arbetsgivare har tagit fram riktlinjer. Dessutom visar rapporten att ungefär fyra av tio medicinska sekreterare är oroliga för att bli av med jobbet – i en tid då vården behöver mer resurser och personalen måste få mer tid till patienterna.

Låt medarbetarna tycka till

AI kan antingen leda till större jämställdhet eller ökad ojämlikhet. Allt beror på hur Sverige väljer att hantera införandet av artificiell intelligens. Regeringen behöver höja ambitionsnivån och satsa för att skapa möjligheter för innovation och utveckling.

Det kräver att:

• medarbetare och chefer får vara med och utforma och tycka till om verktygen
• det finns goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning när vissa arbetsuppgifter och yrkesroller automatiseras och försvinner
• kvinnodominerade branscher inte hamnar på efterkälken.

Att Digg, Myndigheten för digital förvaltning, har kommit med riktlinjer för generativ AI inom offentlig förvaltning är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Vi behöver, så långt det går, göra rätt från början. Dels genom ökade resurser. Dels genom ett nationellt kompetenslyft som säkerställer att anställda har kunskap om hur AI påverkar arbetet, och hur ny teknik och nya verktyg kan och får användas.

Vårbudgeten som regeringen presenterade den 15 april innehåller ett antal olika AI-satsningar, men de är långt ifrån tillräckliga. Sverige måste satsa resurser på framtiden för AI inom både offentlig sektor och näringsliv. Regeringen behöver fatta rätt beslut nu om vi ska ha en högkvalitativ, stark och jämlik välfärd i framtiden.