Friskolornas riksförbund: Fokus inställt på att svälta ut populära skolor

DEBATT. I stället för att fokusera på hur dåligt fungerande skolor ska lära av väl fungerande skolor, så är fokus inställt på att svälta ut de populära skolorna. Det som kommer hjälpa de svagaste eleverna är höga förväntningar och nolltolerans mot stök, skriver Ulla Hamilton.

Ulla Hamilton
Vd, Friskolornas riksförbund


Svensk skola slåss med en rad utmaningar. Allt för många elever lämnar grundskolan utan godkända betyg. Bristande studiero, hög läraromsättningen och brist på långsiktigt ledarskap är sannolikt viktiga förklaringar bakom de skolor som har störst problem.

Men trots att vissa skolor uppenbarligen lyckas medan andra, som verkar i samma socioekonomiska miljö misslyckas, är väldigt lite av de politiska förslagen och skoldebatten inriktad på vad som gör skillnad för skolresultaten. Det är som att rektorer, lärare och skolhuvudmännens agerande inte spelar någon roll.

Brister i uppföljning

Tittar man i Friskolornas riksförbunds rapport "Se skolans verkliga utmaningar" får vi dock en tydlig bild av att mycket finns att göra vad gäller kvalitetsarbetet. En genomgång av Skolinspektionens rapporter, nu senast rapporten "Resultatskillnader inom skolor – Rektorers arbete med att analysera klassresultat och främja goda studieresultat för alla elever", visar att många kommuner brister i sin systematiska uppföljning såväl på huvudmannanivå som på skolnivå.

Ett ensidigt synsätt

Men fokus i politiken har i stället hamnat på andra frågor: hur mycket och med vilken fördelning resurser delas ut och med vilken mix av bakgrund på eleverna som åstadkoms. Det är som att elever med viss bakgrund skulle vara dömda till att inte kunna lyckas. Att det enda sättet att kompensera är att öka mängden resurser på andra elevers bekostnad.

Det är ett ensidigt synsätt. Sverige har redan en av de minst segregerade och mest välfinansierade skolorna i världen. Trots det lyckas vi inte med våra studieresultat. Och eftersom resurserna är begränsade och politisk styrning av skolvalet är en inskränkning av valfriheten, är det olyckligt att de billigaste och minst inskränkande åtgärderna hamnar i bakgrunden. Det vill säga ledarskapet i skolan och fokus på kunskapsuppdraget med höga förväntningar på såväl elever som lärare.

"Udden riktad mot friskolor"

Denna ensidighet avspeglas också i den nu omdiskuterade Likvärdighetsutredningen som är ute på remiss. Där har utredaren haft som uppdrag att kartlägga på vilket sätt resurser påverkar resultaten och utifrån det föreslå åtgärder. En kartläggning utredningen inte lyckas ro i hamn, men för den skull inte låter sig begränsas från att ha en rad resursfördelare förslag med udden riktad mot friskolor.

Svälta ut populära skolor

I stället för att fokusera på att dåligt fungerande skolor ska lära av väl fungerande skolor och därmed få dessa skolor att bli fler, så är fokus inställt på att svälta ut de populära skolorna. Lägg därtill ett förslag som innebär ett svåröverskådligt antagningssystem, med krav på allsidig social sammansättning vars innebörd skiljer sig från skola till skola, som innebär att det blir mycket svårt för familjer att förutse vilken skola som eleven blir placerad i.

För även för den som helt bortser från, den för mig självklara, rätten för föräldrar och elevers att få påverka i vilken skola man hamnar, så måste det ändå vara uppenbart. Det som på riktigt kommer hjälpa de svagaste eleverna är höga förväntningar, nolltolerans mot stök, motiverade lärare och en tydlig pedagogisk idé.

Skolans riktiga problem

Det är hur resurserna används för att åstadkomma resultat som spelar roll. Som Skolinspektionen konstaterat, det finns skolor som har mycket tuffa förutsättningar med tanke på elevsammansättningen, men som klarar sitt uppdrag på ett bra sätt. Det är känt vad som är framgångsfaktorer för skolor, det finns mycket forskning kring detta. Inget hindrar att vi tar tag i skolans riktiga problem tillsammans. För det behövs ingen ny myndighetsorganisation.

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

25/7
2018
10/12
2019
23/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
29/4
2020
30/4
2020
30/4
2020
8/5
2020
12/5
2020
20/5
2020
20/5
2020
26/5
2020
10/6
2020
23/6
2020
25/6
2020
17/9
2020
6/10
2020
8/10
2020
8/10
2020
13/10
2020
30/11
2020

Forrige artikel Unizon: Tiden när det talades tyst om hedersrelaterat våld och förtryck är förbi Unizon: Tiden när det talades tyst om hedersrelaterat våld och förtryck är förbi Næste artikel Muf: Regeringen blundar när det kommer till ungas framtid Muf: Regeringen blundar när det kommer till ungas framtid
Wallenskog vill se lagändring och ny typ av statsbidrag för skolan

Wallenskog vill se lagändring och ny typ av statsbidrag för skolan

KOMMUNPLÅNBOK. Om det fortsätter i rätt riktning, kan kommunerna leverera rekordresultat i år. Men en ändring behövs i lagen, anser SKR. Samtidigt blåser centraliseringsvindar inom skolan. Det gör att chefsekonomen Annika Wallenskog nu vill rikta fokus mot nya typer av finansiering för skolan.