Forskare: Sverige riskerar gå miste om nästa Einstein

DEBATT. Vi riskerar att gå miste om potentiella innovationer eftersom socioekonomiskt svaga grupper är underrepresenterade i högre utbildningar. Jag föreslår riktade informationssatsningar för att fler ska söker sig till forskning, skriver forskare John Källström.

John Källström
Forskare, Copenhagen Business School


Riskerar Sverige att gå miste om nästa Einstein, Curie eller Pasteur? I spåren av den färska Jämlikhetsutredningen går det att fråga sig hur jämlik rekryteringen till den svenska forskarutbildningen egentligen är.

Vi vet att socioekonomiskt svaga grupper är mer underrepresenterade ju högre upp vi kommer i utbildningshierarkin. Det finns därmed en risk att Sverige går miste om talanger som kan bidra till vetenskaplig utveckling, innovation och entreprenörskap.

Strategier för att påverka

I en ny rapport från Entreprenörskapsforum beskriver jag tre sätt att påverka kompetensförsörjningen inklusive försörjningen av forskarutbildade. Det första är generella utbildningssatsningar och expansion av högre utbildning. Det andra är arbetskraftsinvandring. Till sist kan antalet talangfulla individer som söker sig till utbildningar eller yrken påverkas, vilket troligen är det som hittills fått minst uppmärksamhet i debatten.

Missar potentiell innovatör

Forskarutbildade är överrepresenterade inom FoU-intensiva branscher och högteknologiskt entreprenörskap, sektorer som driver svenskt näringsliv. Ungefär 29 procent av svenska uppfinnare är forskarutbildade, att jämföra med cirka en procent bland befolkningen i stort.

Utbildning – och då särskilt forskarutbildning – är således centralt för att en person ska bli innovatör. För att Sverige ska kunna bibehålla sin position som ledande kunskapsnation är det nödvändigt att talangfulla individer från alla samhällsgrupper deltar i forsknings- och innovationsverksamhet på lika villkor. Det finns annars en risk att vi går miste om potentiella innovationer.

Föräldrars utbildningsnivå

Min forskning visar att det finns ett betydande positivt samband mellan föräldrars utbildningsnivå, socioekonomisk tillhörighet och barnens utbildningsnivå, även när individer med samma betyg jämförs. Det är ungefär tre gånger så vanligt att barn till forskarutbildade blir forskarutbildade själva jämfört med om föräldrarna har en lägre universitetsexamen.

Särskilt viktigt är naturvetenskaplig och teknisk utbildning hos föräldrarna som förklaring till att en individ väljer forskarutbildning. Utbildningsnivån beror till ungefär hälften av faktorer i barndomsmiljön och en stor del av detta kan härledas till familjespecifika faktorer. Föräldrar överför karriärspecifika kunskaper, preferenser eller information som underlättar för barn att genomgå en viss utbildning eller att få ett visst yrke.

Brist på information

Enligt Universitets- och högskolerådet är brist på information om högskolestudier den främsta anledningen till att ungdomar från socialt underrepresenterade grupper inte söker till högre studier.

Parallellt visar studier att många ungdomar med goda betyg från gymnasiet, men från grupper underrepresenterade vid högre studier, väljer bort högre utbildning. Höga gymnasiebetyg är en av de främsta förklaringsfaktorerna till att söka sig till en forskarkarriär.

Därför föreslår jag riktade informationssatsningar mot ungdomar från underrepresenterade grupper för att öka antalet som söker sig till forskning.

Nästa Einstein

Resultaten tyder på att ett land ökar sin totala innovationspotential genom att investera i forskarutbildning inom natur- och teknikämnen samtidigt som satsningar görs för att innovationsverksamhet blir mer inkluderande.

I rapporten visas att kvinnliga uppfinnare har särskild stark effekt på sannolikheten att barnen blir uppfinnare. Därför kan insatser som ökar antalet forskarutbildade kvinnor inom natur- och teknikämnen ha långsiktiga effekter på Sveriges innovationskraft, inte bara direkt, utan över flera generationer. Därmed minskar också risken att Sverige går miste om nästa Einstein.

Beslutskedja: En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet

2/8
2018
6/8
2020
22/9
2020

Forrige artikel Grön Ungdom: Regeringen måste göra mer för ungas psykiska hälsa Grön Ungdom: Regeringen måste göra mer för ungas psykiska hälsa Næste artikel Kakabaveh: Folkbildningsrådet måste dra åt bidragskranen Kakabaveh: Folkbildningsrådet måste dra åt bidragskranen