Prenumerera
Annons
Debatt

Forskare: Regeringen raserar folkbildningen när färre kan utbildas till välfärdsyrken

Utbildningsminister Mats Persson (L) ansvarar för frågor som rör folkhögskolor och vuxenutbildning. 
Utbildningsminister Mats Persson (L) ansvarar för frågor som rör folkhögskolor och vuxenutbildning. Foto: Mickan Palmqvist/TT
8 september 2023 kl. 04:00

F

Se undertecknarna i rutan nedan

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Magdalena Elmersjö
Docent socialt arbete, Södertörns högskola
Sara Hultqvist
Lektor socialt arbete, Linnéuniversitetet
Katarina Hollertz
Docent socialt arbete, Göteborgs universitet

Vi människor lär oss och utvecklas i olika takt, på olika sätt, i olika faser i livet. Det unika med människan behöver därför avspeglas i utbildningsväsendet. Livslångt lärande är en nyckelterm.

Folkhögskolor har unik roll

Inom ramen för pågående och tidigare forskning om äldreomsorg och vård- och omsorgsutbildning har vi lärt känna folkhögskolornas unika ställning i utbildningslandskapet. Vi ser där utbildningar anpassade till det samhälle som råder med ökade vård- och omsorgsbehov bland äldre. Vi ser också hur folkhögskolor med hållande stöttning vägleder människor i deras utbildningsresa. Motsvarande engagemang och pedagogiska flexibilitet är i dag svår att hitta någon annanstans i svenskt utbildningsväsende.

Grimslövs folkhögskola tvingas nu lägga ner sin vård- och omsorgsutbildning.

Samtidigt har vi tre forskare följt den alltmer härskna debatten om finansieringen till folkhögskolorna. Under förra året meddelade Sverigedemokraterna att de ville skära ned stödet till studieförbund och folkhögskolor med cirka 1,2 miljarder kronor, ungefär en fjärdedel av hela det statliga anslaget.

I år minskade regeringen finansieringen till folkhögskolor och studieförbund med drygt en halv miljard kronor. En avsevärd minskning som vi med en gång såg konsekvenserna av i våra forskningssamarbeten. Grimslövs folkhögskola tvingas nu lägga ner sin vård- och omsorgsutbildning. En viktig rekryteringsbas för vård- och omsorgssektorn rycks bort när möjligheten att utbilda sig till vårdbiträde och undersköterska beskärs.

”Osvenskt” av regeringen

Med vår kunskap om svensk äldreomsorg står det klart att folkhögskolor och studieförbund spelar en nyckelroll i att utbilda framtidens omsorgspersonal; förse välfärdssektorn med kompetens. En konstruktiv hantering av problemen med rekrytering, höga sjuktal, personalomsättning och bristande kvalitet i välfärden som diskuterats i årtionden glider oss ur händerna när möjligheterna att utbilda sig till ett omsorgsyrke minskar. Att nu rasera stora delar av Sveriges och Nordens unika tradition av folkbildning är inte bara oklokt utan också direkt oansvarigt. Och osvenskt.

Artikeln är skriven av

F

Forskare i socialt arbete

Se undertecknarna i rutan nedan

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026