Debatt

Fackförbundet DIK: Tidöavtalet tvingar bibliotekarier till angiveri

Om Tidöavtalets förslag att i ett slag förvandla bibliotekarier från informationsspecialister till informanter blir verklighet, så kommer allmänhetens förtroende för biblioteken att trasas sönder. Det skriver Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.

”Många som har kommit till Sverige vittnar om att just biblioteket är en plats där de alltid känt sig välkomna, fått hjälp att hitta viktig information och stöd att utveckla språket.”
”Många som har kommit till Sverige vittnar om att just biblioteket är en plats där de alltid känt sig välkomna, fått hjälp att hitta viktig information och stöd att utveckla språket.” Foto: Paul Wennerholm/TT
Anna Troberg
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I bibliotekslagen slås det fast att ”Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.” Det är en av de vackraste meningar som författats på det svenska språket. I den öppnas flera dörrar rakt in i demokratins själva hjärta – den fria åsiktsbildningen. Den som har tillgång till ett bibliotek har oräkneliga möjligheter att vidga sina vyer, förkovra sig, hitta information, göra sin röst hörd och gnugga sina egna åsikter mot andras.

Allmänhetens förtroende kommer trasas sönder

Nyckelorden i denna vackra mening är ”för alla.” Inte för några utan för alla – och utan undantag. Därför är det ytterst problematiskt att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i Tidöavtalet lägger fram intentionen att skapa en anmälningsplikt som i praktiken skulle göra alla offentliganställda – därmed även merparten av Sveriges bibliotekarier – skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

Tidöavtalets förslag att göra biblioteken otrygga för vissa grupper kan bli ett första steg ut på ett sluttande plan mot det Sverigedemokraterna drömde om då – en biblioteksverksamhet för några utvalda, men inte för alla.

Svenska bibliotek åtnjuter ett högt och välförtjänt förtroende hos allmänheten. De är ett av de sista öppna rummen i samhället. Många som har kommit till Sverige vittnar om att just biblioteket är en plats där de alltid känt sig välkomna, fått hjälp att hitta viktig information och stöd att utveckla språket. Om Tidöavtalets förslag att i ett slag förvandla bibliotekarier från informationsspecialister till informanter blir verklighet, så kommer allmänhetens förtroende för biblioteken att trasas sönder.

Samhällets mest utsatta drabbas

Faktum är att allmänhetens förtroende för det demokratiska samhället kommer att skakas i sina grundvalar. Det är nämligen inte bara bibliotekarier som förväntas lägga till angiveri till sin dagliga att göra-lista. Personal inom socialtjänsten, lärare och läkare är andra yrkesgrupper som också reagerat starkt på förslaget. Migrationsminister Maria Malmer Stenegard (M) säger att undantag ska utredas, men även om undantag skulle komma på plats är förslaget ändå något som bäst beskrivs med vår tids mest uttjatade begrepp – ett paradigmskifte – i synen på samhällets mest utsatta.

Så sent som 2020 var Sverigedemokraterna snubblande nära att motionera i riksdagen om att bara göra bibliotekens tjänster tillgängliga för de med svenskt medborgarskap. Då formulerade partiet efter kritik om motionen något, men landade ändå i att välfärdens tjänster (däribland biblioteken) inte ska få nyttjas av människor utan rätt att vistas i landet. Tidöavtalets förslag att göra biblioteken otrygga för vissa grupper kan bli ett första steg ut på ett sluttande plan mot det Sverigedemokraterna drömde om då – en biblioteksverksamhet för några utvalda, men inte för alla.

Dra tillbaka förslaget omedelbart

Fackförbundet DIK organiserar landets bibliotekarier och förbundet ser med stor oro på denna utveckling. Sverigedemokraterna och regeringen placerar med sitt angiveriförslag Sveriges bibliotekarier i ett klassiskt ”damned if you do, damned if you don’t”-läge. Om förslaget blir verklighet tvingas de antingen att bryta mot bibliotekslagen (och en rad internationella konventioner) eller mot det nya påbudet att ägna sig åt angiveriverksamhet. De försätts helt enkelt i en situation där de inte kan göra rätt oavsett vad de gör. DIK kräver därför att förslaget i sin helhet omedelbart dras tillbaka.

Nämnda personer

Maria Malmer Stenergard

Migrationsminister (M), ledamot i partistyrelsen
Fil. kand i systemvetenskap (Lunds uni., 2002), jur. kand (Uppsala uni., 2008)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget