Ett samhälle som inte utbildar för småföretagarnas behov skjuter sig i foten

De senaste trettio åren har lärosätena blivit fler och antalet högskolestudenter fördubblats. Ändå har matchningen på arbetsmarknaden försämrats. En förklaring är att endast var fjärde rekrytering bland landets småföretag ställer krav på högskoleutbildning. Företagen behöver i betydligt högre utsträckning yrkesutbildade personer, och det är därför glädjande att yrkeshögskolan expanderats under senare år.

Förödande bristsituationer väntar

Den bistra sanningen är dock att detta inte på långa vägar täcker de behov som finns. Svårigheten att hitta rätt arbetskraft är det största tillväxthindret för småföretag och inom många branscher spås förödande bristsituationer. Ändå får ansökan efter ansökan för att starta yrkesutbildningar avslag. Detta trots att det är allmänt känt att en överväldigande andel av eleverna på dessa utbildningar får arbete inom den bransch de fått utbildning för.

Yrkeshögskolan har en viktig roll att spela när gymnasiekompetensen inte räcker till och högskolans utbildningar misslyckas med att vara relevanta för dagens arbetsmarknad.

Yrkeshögskolan har en viktig roll att spela när gymnasiekompetensen inte räcker till och högskolans utbildningar misslyckas med att vara relevanta för dagens arbetsmarknad. Arbetsmarknaden förändras ständigt och sedan 1990 har fyra av fem nya jobb skapats i små och medelstora företag. Att inte utbilda för de mindre företagens kompetensbehov vore alltså, för att uttrycka det dramatiskt, att skjuta sig själv i foten.

Utbildning som gör skillnad

Det är väldigt tydligt att yrkeshögskolan gör skillnad där den finns, och regeringens satsningar på kortare kurser pekar på att utrymmet för mer är väldigt stort. En aktuell utvärdering som Myndigheten för yrkeshögskolan gjort av satsningen på korta kurser visar att nio av tio studerande var nöjda med utbildningen och att 85 procent bedömde att upplägget gjorde det möjligt att kombinera studier med arbete.

Företagens behov av kompetens är större än vad yrkeshögskolan i dag kan leverera, såväl vad gäller kortare kurser som längre utbildningar. Ändå är avslagen betydligt fler än bifallen. Två av tre utbildningar får avslag och för att arrangera kortare kurser är andelen ännu högre, hela 72 procent. Varje ansökan har säkert inte samma kvalitet, men en viktig och ofta angiven orsak för avslag är budgetbegränsningar hos myndigheten. Det vill säga att om det funnits mer pengar så hade fler utbildningar och kurser ansetts ha fullgod kvalitet.

Fyra krav från Företagarna

Det här är Företagarnas krav för en smartare utbildningspolitik:

• Låt Myndigheten för yrkeshögskolan utreda småföretagens behov och komma med förslag för att möta dem.
• Gör en långsiktig satsning på fler utbildningsplatser.
• Utöka kurser och kurspaket med extra fokus på ett flexibelt upplägg där det går att arbeta heltid parallellt med utbildningen.
• Förändra finansieringsmodellen så att utbudet i yrkeshögskolan tydligare svarar mot småföretagens behov – ge särskilda incitament att anordna kurser och utbildningar efterfrågade av arbetsmarknaden där antalet elever är få och/eller geografiskt spridda.

Tillgången till rätt kompetens är en avgörande förutsättning för att landets småföretag ska kunna fortsätta skapas, anställa, växa och bidra till välfärden. Är våra beslutsfattare redo att möta den utmaningen redan i dag eller tänker de se den växa sig allt större över tid?