Enkät: Så vill partierna att folkhögskolorna ska styras

Folkhögskolan och folkbildningen ska vara oberoende enligt svenska politiker. Trots det vill många partier se olika former av styrmedel och riktade bidrag. Altinget har undersökt vilken folkbildnings- och folkhögskolepolitik partierna har. 

Regeringen vill se en ny utredning för folkbildningen. Bland annat för att bättre kunna säkerställa att anslagen går till de avsedda ändamålen. 
Regeringen vill se en ny utredning för folkbildningen. Bland annat för att bättre kunna säkerställa att anslagen går till de avsedda ändamålen. Foto: Ali Lorestani/TT

Man är i konkurrens med andra delar av utbildningssystemet

Vasiliki Tsouplaki
Kulturpolitisk talesperson i Vänsterpartiet

I samband med Folkbildningsforum i början av maj, aviserade utbildningsminister Anna Ekström (S) att hon kommer att tillsätta en ny folkbildningsutredning, något som Altinget skrivit om tidigare. När utredningen ska vara klar eller ens börja är fortfarande oklart, men den ska omfatta allt från syften, kvalitetsindikatorer, styrning och förvaltningsmodell.

Riksdagspartiernas åsikter om folkhögskolan är till stor del lika, men skiljer sig framför allt när det handlar om finansiering och styrsätt. 

L: Mindre styrning

Christer Nylander
Christer Nylander Foto: Liberalerna

Liberalerna vill inte göra några drastiska förändringar med folkhögskolan. Partiet anser verksamheten som välfungerande och uppmanar till fler att studera på det sättet. Men L ställer sig kritiska till den politiska styrning de anser att folkhögskolan ofta drabbas av. 

– Ett dilemma jag ser, är att det ibland blir lite för instrumentellt i vad folkhögskolan ska göra. Staten ber folkhögskolan att lösa en del problem och så får de pengar för det. Jag är förtjust i tanken på att folkhögskolan ska ha fria pengar och värna om egenvärdet. Tycker inte bara folkhögskolan ska vara något som ska leverera integration eller klimatansvar, säger Christer Nylander, Liberalernas kulturpolitiska talesperson till Altinget.

MP: Nöjd med gjorda satsningar

Camilla Hansén
Camilla Hansén Foto: Miljöpartiet

Miljöpartiet tycker att en av de viktigaste delarna med folkhögskolan är tillgängligheten och anser satsningarna som gjorts på området, som bidragande till ökad tillgänglighet. Partiet har inga förslag på att expandera fler folkhögskolor, men Miljöpartiets talesperson för högre utbildning och forskning Camilla Hansén tror att partiet ställer sig bakom aktörer som vill driva sådana projekt.

– Om det ska startas nya folkhögskolor, då måste det finnas folk som vill göra det. Jag tror inte vi skulle motsätta oss det. Folkhögskolorna och studieförbunden är så mycket mer än bara utbildningsdelen dessutom. Det är också lokaler och infrastruktur för olika typer av kulturmöten, utställningar, konserter och möjligheter till att repa med sitt band, säger Camilla Hansén.

Camilla Hansén tycker även det är noterbart att högern inte berörde folkbildningsfrågor i budgetreservationen i vintras. 

– Det är nåt att hålla ögonen på eftersom det helt enkelt kan bero på att deras syn skiljer sig så mycket i frågan om folkbildningens finansiering, säger hon. 

M: Utred styrning och finansiering

Kristina Axén Olin
Kristina Axén Olin Foto: Riksdagen

Enligt Moderaterna måste folkhögskolan och dess finansiering utredas. Partiets kulturpolitiska talesperson Kristina Axén Olin menar att utredningen behöver göras för att kunna kvalitetssäkra folkhögskolan.

– Just finansiering och kvalitetssäkring är viktiga delar eftersom vi lever i en föränderlig värld. Därför tycker vi att en förutsättningslös utredning om finansieringen, statsbidragen och CSN är nödvändig. Men också hur den ska styras. Ska den styras på samma sätt som nu eller under utbildningsdepartementet exempelvis, säger Kristina Axén Olin.

V: Högre lön till lärarna 

Vasiliki Tsouplaki 
Vasiliki Tsouplaki  Foto: Riksdagen

Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki anser ersättningen per deltagare som för låg. Det skapar enligt Tsouplaki ett alldeles för stort lönegap mellan exempelvis gymnasielärare och folkhögskolelärare. 

– Man är i konkurrens med andra delar av utbildningssystemet när det gäller rekrytering av lärare, och folkhögskolorna har inte heller fått ta del av lärarlyftet exempelvis. Vi ser också att folkhögskolorna har ett ganska tufft uppdrag eftersom många av deltagarna inte har svenska som modersmål, samt att många har olika typer av funktionsnedsättningar och kan behöva extra stöd, säger Vasiliki Tsouplaki.

SD: Dra ner på allmän kurs

Bo Broman
Bo Broman Foto: Riksdagen

Sverigedemokraterna håller med de flesta partierna om att självförvaltningsmodellen är bra. Däremot anser partiet att den behöver vara mer transparent, då de menar att statsbidrag blivit tilldelat islamistiska rörelser. Därför föreslår partiet att bilda en ny oberoende aktör, som får i uppdrag att fördela pengarna i stället. 

”Exempelvis så har folkbildningsrådet under en längre tid tilldelat statsbidrag till studieförbundet Ibn Rushd – som har kopplingar till ett flertal islamistiska aktörer. För att stoppa fusk och odemokratiska aktörer inom folkbildningen, vill vi att en ny aktör som är oberoende av de verksamheter som får medel, ska få i uppdrag att fördela medlen till folkbildningen” skriver Sverigedemokraternas kulturpolitiska talesperson Bo Broman i ett mail.

Dessutom vill SD sänka andelen allmän kurs på folkhögskolan.

”I dag utgörs cirka 40 procent av folkhögskolornas kursutbud av allmän kurs, vi vill att det ska sänkas till 15 procent – vilket var ursprungsmålet. Ökningen av allmän kurs inom folkhögskoleväsendet urholkar folkhögskolornas särart, och tar utrymme från andra folkbildande och samhällsviktiga kurser som folkhögskolor erbjuder” skriver Bo Broman.

C: Vikt för mindre ort

Catarina Deremar
Catarina Deremar Foto: Riksdagen

Centerpartiet anser att en av folkhögskolans viktigaste roll är att vara utspridd. Catarina Deremar (C) som är kulturpolitisk talesperson säger att folkhögskolan ofta kan ha viktig betydelse för framför allt mindre orter. Dessutom anser hon folkhögskolan som en bra resurs för särskilda satsningar. 

– På mindre orter kan folkhögskolan spela en otroligt stor roll för både attraktiviteten och aktiviteten. Sen kan det vara en resurs när det behöver göras särskilda satsningar på områden som integration exempelvis. Behöver man nya utbildningsplatser, vilket man gör nu under 2022, så finns den möjligheten. Så det behöver folkhögskolan kunna fungera för, säger Catarina Deremar.

S: Utred bidragsfusk

Anna-Belle Strömberg
Anna-Belle Strömberg Foto: Riksdagen

Anna-Belle Strömberg är suppleant i kulturutskottet för Socialdemokraterna och hon anser att det är viktigt att de statsbidrag som ges, ska användas till avsatt ändamål. Enligt henne har medlen använts felaktigt av vissa aktörer, vilket regeringen planerar att utreda. Strömberg säger att Socialdemokraterna framför allt måste vänta på den utredningen, för att se hur medel används felaktigt och vilka styrmedel som fungerar bäst. 

– Den kraft som folkbildningen utgör får inte gå förlorad på grund av att vissa använt dessa medel felaktigt. Det är därför regeringen beslutat att titta hur man på bästa sätt kan motverka felaktigheterna, säger Anna-Belle Strömberg.

Altinget har även sökt Kristdemokraterna, men partiet har inte återkommit vid publicering. 

Nämnda personer

Vasiliki Tsouplaki

Riksdagsledamot (V)

Bo Broman

Riksdagsledamot (SD), ledamot i partistyrelsen, ordförande riksbanksfullmäktige
Jur. kand (Lunds uni., 1998)

Kristina Axén Olin

Riksdagsledamot (M), andre vice ordförande kulturutskottet, kulturpolitisk talesperson

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00