Debatt

Efter Riksrevisionens granskning måste politiken agera mot marknadsskolan

Det bästa vore att ta fram en lagstiftning där aktiebolagsskolor inte ges möjlighet att driva skolor. Om de politiska partierna inte törs genomföra en sådan reform behöver de hitta ett annat sätt att fördela skolpengen. Det skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan balans, med anledning av Riksrevisionens granskning av skolpengen. 

Foto: Stefan Jensen/Tankesmedjan Balans
Marcus Larsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Riksrevisionen har till uppgift att granska regeringens och de statliga myndigheternas arbete. Under våren har revisionen granskat hur väl skolpengssystemet och den fria etableringsrätten fungerar. I dag – torsdagen den 30 juni – presenterades rapporten och den är anmärkningsvärd i sin tydlighet om att dagens system inte fungerar.

Slutsatserna

Riksrevisionens huvudsakliga slutsatser är att (direkta citat ur rapporten):

  • ”En mycket stor del av skolans kostnader är fasta och kan inte reduceras för att skolan tappar några elever. Inte heller ökar kostnaderna för att ett fåtal elever tillkommer – såvida inte delningstalen gör att nya klasser måste skapas. I de flesta kommuner bestäms skolpengen utan hänsyn till skolornas fasta kostnader. Det kan få stora ekonomiska konsekvenser för både den skola som tappar elever och den som tar emot dem. Detta gör att skolor med ett osäkert elevunderlag kan bli mer benägna att anställa personal på tidsbegränsade anställningar, anställa mindre erfaren personal eller anpassa tjänsteomfattningen för viss stödpersonal. På så vis försämras möjligheten till kontinuitet och stabilitet för elever i behov av stöd.”
  • ”Regelverket för ersättning till fristående skolor säger att hemkommunen ska lämna bidrag för varje elev i fristående skola. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar för att fördela resurser till den egna skolan. Bestämmelsen brukar benämnas principen om lika villkor. Riksrevisionens bedömning är att den inte alltid medför lika förutsättningar för skolverksamheten eftersom de kommunala huvudmännen har ett ansvar som de enskilda huvudmännen inte har. Hemkommunansvaret, det vill säga ansvaret för att se till att alla skolpliktiga elever går i skolan men också att erbjuda alla elever som så önskar en utbildningsplats, kostar. Kommunen kan till exempel inte besluta om storleken på sin skolverksamhet utan måste anpassa den utifrån det elevunderlag som finns.”
  • ”De negativa effekterna av regelverket för skolpeng framkommer särskilt i samband med att fristående skolor etableras i situationer då de inte fyller något direkt kapacitetsbehov. Om en skola förlorar ett större antal elever till den nyetablerade skolan får det ibland konsekvenser för möjligheten att tillhandahålla det stöd som behövs för de elever som blir kvar på skolan. Om det är den kommunala skolan som förlorar elever kan det i förlängningen leda till att skolpengen i kommunen ökar.”
  • ”En skola ska inte få tillstånd att etableras eller utöka om det på lång sikt innebär påtagliga negativa följder för eleverna eller det kommunala skolväsendet. Under den granskade tidsperioden ser vi inget fall där Skolinspektionen inte bedömt utifrån de exempel som anges i förarbetena till lagtexten, vilket Riksrevisionen bedömer som för snävt. Ytterligare ett problem är att Skolinspektionen baserar sina beslut på de underlag som inkommer från kommunen och den sökande huvudmannen, oavsett kvaliteten på dessa underlag.”

Lagstiftningen tar koncernägarnas parti

Riksrevisionens slutsatser ligger helt i linje med de konsekvenser av marknadsskolan som tankesmedjan Balans berättat om de senaste åren. Vi har använt vår hemsida, debattartiklar, sociala medier, föreläsningar, filmklipp på Youtube och böcker för att förklara hur marknadsskolan slår mot hela skolsystemet och varför skolpengssystemet inte fungerar.

Dagens lagstiftning tar inte hänsyn till hur den stora nyetableringen av koncernskolor påverkar den kommunala skolans organisation och ekonomi. Lagstiftningen tar koncernägarnas parti, inte elevernas. Enligt Skolinspektionens riktlinjer kan fem år – det vill säga hälften – av en kommunal grundskoleelevs skoltid offras för att en koncernskola ska få startas (läs mer om detta i det här inlägget).

Skadliga incitament

När man fördelar resurser till skolor per elev – utan att ta hänsyn till att skolors kostnader till 90 procent är fasta – skapas skadliga incitament för skolor att locka mindre resurskrävande elever och skadliga konsekvenser för de skolor (oftast kommunala) som tappar elever (läs mer om detta i ”De lönsamma – en bok om varför skolor slåss om elever”).

Förloraren i skolpengssystemet är inte ”kommunen” eller ”politikerna” utan elever och lärare i kommunens skolor. Kommunens ansvar att alltid ha en kommunal skolplats för de elever som vill gå i en kommunal skola nära hemmet kostar pengar. Den kostnaden måste samhället gemensamt ta, men så är det inte nu. Enligt skollagen ska kommunala skolor och friskolor få lika hög skolpeng.

Skolpengen används till expansion

Det är orimligt att elever och lärare i kommunal skola ska finansiera kommunens lagstadgade utbudsansvar genom till exempel mindre resurser till stöd för elever som har det tufft eller ökad undervisningstid för lärarna.

Det är också orimligt att ägarna till skolkoncerner (många av dem före detta politiker) ska kunna använda den orättvisa skolpengen till att expandera så att den privata skolmarknaden hela tiden växer, på den kommunala skolans bekostnad (läs mer om detta i ”De expansiva – en bok om skolmarknadens vinnare och förlorare”).

De borgerliga och SD på bolagens sida

En majoritet av riksdagens ledamöter röstade bara för några veckor sedan ner ett förslag från regeringen om att kommunala skolor ska få högre skolpeng än vad fristående skolor får.

Tankesmedjan Balans vill helst se att aktiebolagen fasas ut från skolan men till det är gjort behöver en sådan differentiering av skolpengen göras. Det är därför mycket olyckligt att de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna ställde sig på skolaktiebolagens sida i omröstningen om olika hög skolpeng.

Lobbying inför Riksrevisionens granskning

De aktiebolagsdrivna skolorna, deras intresseorganisationer och deras lobbyister har under våren använt sig av Riksrevisionens pågående granskning för att övertala riksdagens politiker att rösta nej till förslaget om olika skolpeng.

I ett pressmeddelande som skickades ut efter att Riksrevisionen meddelat att de skulle göra en granskning av skolpengen skrev AcadeMedias VD Marcus Strömberg : ”Det är bra att Riksrevisionen tar det här initiativet och jag hoppas att granskningen kan ligga till grund för åtgärder som gör systemet tydligare och mer transparent”.

AcadeMedia menar att det är otydligt hur kommuner räknar ut skolpengen och de överklagar skolpengen i många kommuner eftersom de tycker att friskolor får för lite, snarare än för mycket, för sina elever. Angående förslaget om olika skolpeng för kommunala skolor och friskolor skriver VD:n i pressmeddelandet att ”Det vore anmärkningsvärt att inte invänta vad Riksrevisionen kommer fram till i sin oberoende granskning. Ska man fatta beslut som innebär stora förändringar i ett system som berör väldigt många så bör man naturligtvis väga in all tillgänglig fakta.”

Friskolornas Riksförbund för nästan exakt samma resonemang i ett pressmeddelande som kom samma dag som AcadeMedias pressmeddelande. VD Ulla Hamilton skriver att ”Det är välkommet att Riksrevisionen tar det här initiativet. Och det vore anmärkningsvärt om regeringen inte inväntar en oberoende granskning innan man tvingar riksdagen att ta ställning till skarpa lagförslag som berör samma fråga.”

Magnus Wallerå, dåvarande avdelningschef kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, skriver i en nyhet på Svenskt Näringslivs hemsida att han befarar att ”ett avdrag riskerar, tvärt emot intentionen, att göra finansieringen mindre likvärdig. Mycket tyder på att friskolorna missgynnas redan idag, även när man ser till skillnader i elevunderlag och uppdrag.” Vidare anser Wallerå att ”regeringen borde avvakta Riksrevisionens granskning av skolpengssystemet och därefter tillsätta en ny utredning som tar ett helhetsgrepp på frågan”.

De politiska partier som röstade nej till förslaget om olika hög skolpeng har varit inne på samma linje som ägarna och intresseorganisationerna. Centerpartiet skriver att: ”regeringen borde avvakta Riksrevisionens granskning av skolpengssystemet och därefter tillsätta en ny utredning som tar ett helhetsgrepp på frågan”, samt uppmanar regeringen att ”återkomma med ett förslag som på riktigt syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar för att alla huvudmän och skolor, oavsett elevunderlag, storlek eller ort”.

Lyssna nu på Riksrevisionen!

Låt oss göra som AcadeMedia, Friskolornas Riksförbund, Svenskt Näringsliv och Centerpartiet vill och lyssna på vad Riksrevisionens rapport säger. Den ger ett starkt stöd för Balans linje att nuvarande lagstiftning är orättvis och att det är nödvändigt för riksdagens ledamöter att ta beslut som sätter elever och lärare – inte skolbolagens ägare – i centrum.

Det bästa vore att ta fram en lagstiftning där aktiebolagsskolor inte ges möjlighet att driva skolor. Om de politiska partierna inte vill, vågar, orkar eller törs genomföra en sådan reform behöver de hitta ett sätt att fördela skolpengen så att den kommunala skolans elever och lärare inte får betala priset för det svenska marknadsskoleexperimentet.

 

Denna debattartikel är tidigare publicerad på Tankesmedjan Balans hemsida

Nämnda personer

Ulla Hamilton

Vd Friskolornas riksförbund
Jur. kand (Uppsala uni., 1984)

Magnus Wallerå

Generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolor
Lärare i idrott och hälsa och biologi (Umeå uni. 1993)

Marcus Strömberg

Vd Academedia
Civilingenjör (Linköpings uni. 1991)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00