Efter kritiken – lärosätenas verksamhetsform ses över

Regeringen ska tillsätta utredning

I regeringens forskningsproposition, som presenterades förra veckan, framhålls att man vill stärka Sveriges ställning i världen som ett ”konkurrenskraftigt forsknings- och innovationsland och som kunskapsnation”. Detta bygger på premissen, skriver man, att både forskare och lärare har förutsättningar att forska och lära ut under frihetliga omständigheter.

Det finns en risk att den blir för smal och inte särskilt intressant. Det finns också en risk att det inte blir en utredning överhuvudtaget

Anders Ådahl (C)

Regeringen kommer därför tillsätta en utredning som ska ”analysera ändamålsenligheten i dagens myndighetsform för statliga universitet och högskolor”, fastslås det i propositionen. 

Utredningen ska även föreslå åtgärder för att stärka skyddet för lärare och forskare vid svenska lärosäten. 

– Sverige ska inte längre vara landet lagom utan vi ska konkurrera med de bästa i världen när det gäller forskning, sa utbildningsminister Johan Pehrson (L) under en pressträff när forskningspropositionen presenterades.

C: Positiva men inte helt övertygade

Centerpartiets talesperson för forskning och högre utbildning Anders Ådahl välkomnar beskedet från regeringen och tycker att det är bra att man nu vill se över verksamhetsformen. 

– Det är mycket som behöver undersökas. När man pratar med aktörer i den här sektorn är det många som är eniga i att detta är ett underreformerat område. Det är konservativt och har under lång tid sett likadant ut. Det är tid att se över grunderna, säger Anders Ådahl (C) till Altinget men uppmanar samtidigt till försiktighet.

– Sådana här ändringar måste göras varsamt. Det går inte att gå fram med yxor och hugga sönder och skära bort, säger Ådahl (C).

Samtidigt ställer han sig frågande till vad som egentligen eftersträvas med regeringens skrivelse. 

– Det står i propositionen att man ska se över associationsformen och tillsätta en utredning. Men det står inget om när i tid detta ska ske och det står heller inget om ambitionsnivån. Så försiktigt positiv är min respons, säger Ådahl (C).

Han uttrycker en oro att eftersom det inte tydligt preciseras vad som ska göras riskerar det att minska slagkraften i vad utredningen kan komma fram till. 

– Det finns en risk att den blir för smal och inte särskilt intressant. Det finns också en risk att det inte blir en utredning överhuvudtaget, säger Anders Ådahl (C). 

”Låt lärosätena bestämma”

Anders Ådahl (C) anser inte att det finns en associationsform som fungerar bäst för alla lärosäten, utan att det gärna får vara olika. Han menar att beslutet om verksamhetsform bäst fattas i samklang mellan å ena sidan universiteten och högskolorna, och å andra sidan politiken.

Ett centralt ingångsvärde för Ådahl (C) är att öka avståndet mellan staten och lärosätena med syfte att möjliggöra för universitetsledningarna att vara akademiska ledare snarare än administratörer. 

– Jag ser inte att det är en associationsform som är lösningen, utan flera. Vi har stiftelser som kan bli fler, aktiebolagsformen kan säkert funka, Handelshögskolan finansernas till stor del genom donationer och då kanske de behöver en associationsform som är lämpligast för donationer. Det som funkar i Uppsala kanske inte funkar i Jönköping eller i Halmstad och så vidare, säger han och fortsätter:

– Jag tror att många lärosäten kommer kunna må väldigt bra som myndigheter under staten. I vissa länder har man valt att placera högskolor och universitet under delstater. Jag tror inte att vi kanske ska ha det under regionerna, men låt oss öppna upp för många tankar och se vad det kan innebära för Sverige. Poängen är att mångfald skapar utveckling och vässar hela sektorn. 

Altinget har sökt utbildningsminister Johan Pehrson (L), som inte har återkommit.