Det ska bli färre skärmar i förskolan – och en ny gd får presentera hur

Läskrisen återkommer i rubrikerna lite nu och då. I maj i år rapporterade Altinget om att läsförmågan hos svenska elever gått ner enligt den internationella mätningen Pirls. Bara häromveckan publicerades ett upprop signerat flera dagstidningars kulturchefer där såväl regeringens statsråd som politiker av allehanda färg och nivå uppmanades att göra sitt för att mota läskrisen. Uppmaningen möttes snabbt av skolminister Lotta Edholm (L), som bjöd in kulturcheferna till samtal om saken.

En sak som Edholm garanterat vill tala om är skärmtid versus lästid. Skärmtid har länge varit favoritämnet för flera av regeringens liberala ministrar. Det var säkert ingen slump att när utbildningsminister Mats Persson intervjuades om innovationskraft och ingenjörsskap i DN i somras och ombads peka ut sin ”favoritinnovation” så var det inget pryl som kräver laddning han valde – utan glasögonen.

Nyhet eller déjà vu?

Nej, det har inte varit någon hemlighet att regeringen velat dra ner på skärmanvändningen i skolmiljöerna. Tvärtom har det aviserats och utlovats så många gånger att måndagens kallelse till pressträff först kändes som en déjà vu: Har inte detta redan hänt?

Faktiskt inte. Hittills har det bara utspelats friskt. I januari i år skrev skolminister Lotta Edholm (L) i Göteborgsposten att ”massdigitaliseringen av skolan har varit ett misstag” och att regeringen ville ersätta skärmtid med lästid.

I mars upprepades ambitionen. För att säkra stöd i forskningen skickade regeringen Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss till hjärnforskare, för att få deras perspektiv på frågan. I väntan på svaren upprepade man sin vilja igen, när arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) och Lotta Edholm skrev i Expressen i april att politiken kring skärmar skulle läggas om.

Bara några dagar senare meddelade regeringen också att Skolverkets nuvarande gd, Peter Fredriksson – under vars fögderi digitaliseringsstrategin blivit till – skulle lämna sin tjänst i januari och att en ny gd skulle sökas för att ge både Skolverket och skolpolitiken en nystart.  

Ingen betygsinflation för gd:n

I maj talade Edholm om skärmtiden igen. Först i Dagens Samhälle och sedan i DN. Nu hade dessutom remissvaren från hjärnforskarna kommit och regeringen kunde sägas ha fått kvitto på sina farhågor: att skärmar – i synnerhet när de används av små barn – kan öka barns koncentrationssvårigheter och försämra förmågan till inlärning. De omdömen som forskarna gav var hårda och tydliga: skärm, i synnerhet till små barn, är olämpligt. 

– På sätt och vis känns det ledsamt att Skolverket inte har lyssnat på de här experterna, sade Lotta Edholm som menade att myndighetens digitaliseringsstrategi byggde på ”rent feltänk”.

Kritiken var uppenbar. För att uttrycka det milt rådde ingen betygsinflation vad gäller regeringens omdöme om Peter Fredrikssons strategiska produkt. Generaldirektören försvarade sig. I en intervju med Altinget sade han att ”Skolverkets förslag vilar på en bred vetenskaplig grund”.

Skärmytslingen mellan regeringen och Skolverkets gd är inte den enda oenigheten om skärmarna. Även andra har kritiserat regeringens inslagna bana, däribland Edtech-industrin. Den diskussionen lär säkert fortsätta, men nu har regeringen emellertid gjort slag i saken.

Nytt uppdrag till Skolverket

På måndagen meddelade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm att de nu ”levererar på löftet om en skärmfri förskola”.

– Vi möjliggör för förskolan att gå från skärm till pärm, sade Johan Pehrsson under pressträffen.

Skolverket får ett nytt uppdrag, enligt följande:  

• Skolverket ska föreslå ändringar i förskolans läroplan som innebär att det inte ska finnas krav på att digitala lärverktyg ska användas i förskolan.
• Myndigheten ska även föreslå ändringar som innebär att utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri för barnen.
• Skolverket ska dessutom föreslå ändringar i läroplanen som innebär att eventuell användning av digitala lärverktyg i förskolan ska ske selektivt utifrån tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde. 

En i ”huvudsak skärmfri utbildning” torde betyda att regeringen förväntar sig ett resultat som utgör en u-sväng i förhållande till dagens formuleringar där det i förskolans läroplan står att förskollärare ska ”ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg”.

Därmed landar det på Peter Fredrikssons bord att sätta igång projektet. Han slipper dock nesan att överlämna slutprodukten. Slutdatum för uppdraget är den 4 juni nästa år. Då ska Skolverket redan rattas av en ny generaldirektör. Sannolikt blir det en med mindre fäbless för skärmar.