Debatt

Debatt: Forskningsmedel ska inte gå till Akademiska hus miljardvinst

DEBATT. Statliga bolaget Akademiska hus gör en miljardvinst på sina marknadshyror, samtidigt som de nästan har monopol på att hyra ut till lärosäten. Därför behöver kontrollen över lokalerna ges tillbaka till lärosätena, skriver Lina Nordquist och Ida Arnstedt, Liberalerna.

Foto: Ola Hedin/Blyerts
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Lina Nordquist (L)
Riksdagsledamot
Ida Arnstedt
1:a vice ordförande, Liberala Studenter

 

Vi har båda haft möjlighet att uppleva Sveriges akademiska värld, den ena som student och den andra även som forskare. Många studenter får ta del av kurser som håller hög kvalitet och som ger ovärderliga verktyg till framtiden. Samtidigt finns det alldeles för många kurser där kursdeltagarna är för många, antalet kurstillfällen för få och där det knappt finns möjlighet att utbyta ett ord med kursansvarig innan det är dags för tentamen. Det saknas inte ambitioner på Sveriges universitet och högskolor, däremot saknar många institutioner tillräckligt med resurser. Samtidigt gick statliga bolaget Akademiska Hus med 6 453 000 000 kr i vinst förra året.

Systemet fungerar inte

Akademiska Hus uppgift är att förvalta och utveckla lokaler åt Sveriges universitet och högskolor. Fördelarna med att samla all fastighetsförvaltning för högre studier hos ett enda företag är flera. Det ger specialistkompetens, stordriftsfördelar och låter i teorin universiteten fokusera på sina huvuduppgifter – forskning och utbildning. Det borde vara billigare med ett stort företag som sköter allt underhåll än att varje universitet ska ordna detta själva. Ändå fungerar inte systemet.

Kritiserad av rektor

Ända sedan Akademiska Hus grundades 1992 har dess upplägg diskuterats om och om igen. En stark kritiker har bland annat varit KTH, som trots ökade hyror inte har något annat val än att verka i nuvarande lokaler. Ett helt campus kan inte flytta, vilket Akademiska Hus rimligen måste vara väl medvetna om när de sätter sina hyror. Sedan dåvarande rektorn för KTH kritiserade Akademiska Hus på SvD Debatt för 15 år sedan har bolaget ökat sin vinst ännu mer. Vinst som går till finansen, istället för tillbaka till lärosätena och den forskning och utbildning de ska bedriva.

Monopol

Sedan dåvarande rektorn för KTH kritiserade Akademiska Hus på SvD Debatt för 15 år sedan har bolaget ökat sin vinst ännu mer.

Akademiska Hus anser själva att de har marknadshyror. Samtidigt äger de majoriteten av alla högskolebyggnader och få universitet och högskolor har möjligheten att flytta till billigare eller mer ändamålsenliga lokaler. Marknadshyror utan konkurrenter leder snabbt till en monopolsituation som gör att hyrorna ökar över marknadsvärde, och fortsätter öka alltefter att staten behöver mer pengar och höjer vinstkravet på Akademiska Hus. De här pengarna tas från de medel som universiteten getts av staten för att bedriva forskning och föra samhället framåt.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade i ett avgörande att Akademiska Hus inte kan anses verka under normala marknadsmässiga villkor, eftersom deras marknad inte innebär någon egentlig konkurrens. Bolaget har med andra ord stor frihet när de sätter sina hyresnivåer, och många lärosäten kan i praktiken inte välja att hyra andra lokaler.

Ge tillbaka kontrollen

Lärosäten och invånare förtjänar ju de allra bästa villkor för forskning och utbildning. Riksrevisionen anser att samarbetet mellan Akademiska Hus och lärosätena kan förbättras när det gäller uppdraget att gemensamt hitta möjligheter till använda lokalerna mer effektivt. Vi delar denna syn och anser därför att det är dags att ge kontrollen till Sveriges högskolor och universitet.

Sänk vinstkravet

De lärosäten som vill måste få bättre möjligheter att själva äga och förvalta sina lokaler via exempelvis stiftelser. I en riksdagsmotion kräver vi därför att ägardirektiven till Akademiska Hus ändras, så att bolaget ges i uppdrag att vara stöttande och behjälpligt då lärosäten direkt eller indirekt vill överta fastigheter och själva förvalta dem. På sikt behöver staten även sänka vinstkravet på bolaget, så att mer resurser kan läggas på att skapa en bättre akademi för både studenter och forskare.

Vi måste fortsätta kämpa för hög kvalitet på utbildning och en modig, långsiktig forskning. När nästa generation påbörjar sina universitetsstudier och nya forskare söker kunskap vid svenska lärosäten hoppas vi att lärosätenas frihet sträcker sig även till deras egna lokaler.

Nämnda personer

Lina Nordquist

Förste vice partiordförande (L), gruppledare i riksdagen, social- och sjukvårdspolitisk talesperson, ledamot i partistyrelsen
fil. dr. fysiologi (Uppsala uni. 2007)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00