Debatt

"Dags att lägga ner ideologiskt styrda utredningar"

DEBATT. Förslagen i Likvärdighetsutredningen riskerar att skapa nya problem. Att säkerställa att det finns tillräckligt med skolplatser i en kommun borde vara en gemensam uppgift för kommuner och friskolor, skriver Kunskapsskolans vd Fredrik Lindgren.

Om skolvalet görs genom en gemensam digital plattform, under en antagningsperiod, blir det enklare att välja skola. Samtidigt får huvudmännen information om elevernas preferenser, skriver debattören. 
Om skolvalet görs genom en gemensam digital plattform, under en antagningsperiod, blir det enklare att välja skola. Samtidigt får huvudmännen information om elevernas preferenser, skriver debattören. Foto: Daniel Nilsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Fredrik Lindgren
Vd, Kunskapsskolan

Just nu debatteras ett flertal mycket genomgripande förslag som om de genomförs skulle få stor påverkan på Sveriges skolor. Regeringens utredning “En mer likvärdig skola” av Björn Åstrand tar upp ett antal områden som vittnar om bristande likvärdighet och effektivitet i skolsystemet, något svensk skola kämpat med under lång tid men som alltjämt måste adresseras och förbättras.

Tyvärr riskerar flera av åtgärderna som föreslås skapa nya problem – snarare än att lösa de gamla.

Slöseri med resurser

Ett område som adresseras är dimensioneringen av skolplatser. I dag ansvarar kommunen för att säkerställa att det finns skolplatser till alla grundskoleelever som bor där. Trots att det i många kommuner är 20-30 procent eller mer som har valt en friskola menar utredningen att kommunerna har en betydande merkostnad för att ha vakanta platser för att möta fluktuationer i elevantalet.

Att säkerställa att det finns tillräckligt med skolplatser i en kommun borde vara en tydlig gemensam uppgift för kommuner och friskolor.

Fredrik Lindgren
Kunskapsskolan

Om så är fallet borde lösningen vara att förbättra samordningen, genom att kommuner och friskolor gemensamt säkrade tillgången till skolplatser. Men utredningens förslag är i stället att kommunen ska kunna hålla platser vakanta genom att minska skolpengen för friskoleelever.

Förutom att det missgynnar kommunens elever som valt en friskola, är det ett slöseri med gemensamma resurser.

Hjälp av friskolor

Utbildningsminister Anna Ekström (S) och utredare Björn Åstrand på pressträff av utredningen “En mer likvärdig skola” 27 april 2020.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) och utredare Björn Åstrand på pressträff av utredningen “En mer likvärdig skola” 27 april 2020. Foto: Henrik Montgomery/TT

Att säkerställa att det finns tillräckligt med skolplatser i en kommun borde vara en tydlig gemensam uppgift för kommuner och friskolor. I olika utsträckning fungerar det i praktiken redan så på många håll. Kommunala och fristående skolor hjälps åt, exempelvis när en skola är full, om en elev vill byta skola eller om en skola skulle läggas ner. Genom den särskilda kvoten för nyanlända som infördes 2016 kan friskolor ta emot en viss andel nyanlända utan att de stått i kö.

Kommuner som växer och får behov av att etablera nya skolor vänder sig ofta till friskolor för att få hjälp, inte minst av finansiella skäl men också för att skolor med olika profiler gör kommunen mer attraktiv. I praktiken är det troligen få kommuner som håller en betydande överkapacitet av platser. Vilket naturligtvis är helt rätt och rimligt.

Skolval på gemensam plattform

I ett system med gemensamt ansvar för skolplatser skulle friskolor kunna garantera ett visst antal platser till kommunen att erbjuda elever som till exempel flyttar in i kommunen. Detta bör också kombineras med ett allmänt skolval som alla elever deltar i (vilket utredningen också föreslår).

Om skolvalet görs genom en, för kommunen och friskolorna, gemensam digital plattform under en gemensam antagningsperiod – blir det enklare att välja skola. Samtidigt får huvudmännen full information om elevernas preferenser. Detta underlättar skolornas planering och dimensionering och skapar förutsättningar för nära samverkan mellan huvudmännen.

I många kommuner finns redan ett välfungerande samarbete mellan kommun och friskolor och ett samordnat skolval. Detta bör förstärkas, utvecklas och införas i samtliga kommuner i Sverige. Det är en snabbare och mer framkomlig väg än den som utredningen har föreslagit.

Ny myndighet är tidkrävande

Utredningen vill att skolval och antagning ska skötas genom en ny myndighet. Innan en ny myndighet kan vara på plats krävs åratal av arbete. Efter den omfattande legala processen ska Skolverket sätta upp regionala myndigheter som ska befolkas med personal med lämplig kompetens. Efter det ska en upphandling genomföras, ett system för skolval byggas, testas och levereras. Slutligen ska detta system implementeras i 290 kommuner och hos dryga tusentalet fristående skolor.

Ett snabbast tänkbara scenario landar på kanske fem år. Men mer realistiskt rör det sig om tio. Kostnaden för detta projekt kommer också vara omfattande.

Det är dags lägga ideologiskt styrda utredningar och utspel åt sidan och i stället se till elevernas bästa här och nu. Vi är beredda att samverka kring skolplatser och antagning fullt ut i alla kommuner vi finns i.

Nämnda personer

Björn Åstrand

Lektor Umeå universitet
Doktor i historia (2000)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00