Att fortsatt minska på hälsobiståndet är inte rätt sak att göra

Samtidigt som vi sett stora framgångar i kampen mot barnadödlighet och smittsamma sjukdomar, växer nya hot fram. Världen står inför enorma utmaningar när det gäller såväl människors som planetär hälsa. Klimatförändringar, antibiotikaresistens, fler konflikter och ökningen av kroniska samt icke-smittsamma sjukdomar kräver att vi omprövar hur Sverige bidrar till en positiv hälsoutveckling globalt. Sverige har länge varit en ledande aktör. Vårt stöd till initiativ som främjar tillgång till vaccin och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har räddat liv och förbättrat levnadsvillkor. Hälsa har varit ett betydande område inom svenskt utvecklingssamarbete och Sveriges hälsobistånd och engagemang från politiker, civilsamhälle och universitet har historiskt spelat en avgörande roll. Regeringens beslut att dra ner på det totala biståndet har lett till att hälsobiståndet minskat. Ytterligare nedskärningar riskerar nu att skörda liv och underminera de framsteg som uppnåtts.

Svensk forskning inom medicin, teknik och folkhälsa är redan världsledande

I dag tisdag publiceras en antologi om global hälsa där 34 ledande experter bidrar med analys och förslag kring hur Sveriges arbete med hälsa globalt bör utvecklas. Klimatförändringar, antibiotikaresistens och pandemiberedskap är exempel på frågor som kräver globala lösningar där bistånd kan vara en pusselbit, men inte hela svaret. Ett centralt tema från antologin är att global hälsa inte längre kan ses enbart som en biståndsfråga. Sverige har en särskild möjlighet att använda sin expertis och inflytande inom flera områden för att bidra till en positiv hälsoutveckling globalt.

Inte rätt sak att minska hälsobiståndet

Regeringen har stakat ut en ny inriktning för det svenska biståndet där global hälsa är ett prioriterat område. Det är positivt och välkommet. Att fortsatt minska hälsobiståndet är däremot inte rätt sak att göra. Tvärtom är människors och planetär hälsa en chans att göra nya, framåtlutade och strategiska investeringar. Fokus bör ligga på de mest behövande, där svenska insatser kan ge störst effekt – i låginkomstländer och katastrofområden. Dessutom bör vi satsa mer på innovation och partnerskap med svenska företag, myndigheter och universitet med motparter i låg- och medelinkomstländer.

Svensk forskning inom medicin, teknik och folkhälsa är redan världsledande. Genom att fortsätta investera och dela våra framsteg kan Sverige bidra till en positiv utveckling såväl globalt som i Sverige. Forskningsinitiativ som fokuserar på låg- och medelinkomstländer, liksom samarbeten mellan universitet och näringsliv, är nödvändiga pusselbitar i detta. Detta förutsätter att biståndet fortsätter att stödja kapacitetsbyggande inom forskning.

Klimatförändringar är också ett hälsoproblem

En annan avgörande faktor är att integrera hälsofrågor med andra politikområden som till exempel migration, klimat och handel. Klimatförändringar är inte bara ett miljöproblem, utan också ett hot mot allas vår hälsa. Extremväder och vattenbrist leder till migration, ökade sjukdomar och förvärrar redan existerande hälsoklyftor. Här har Sverige en unik möjlighet att driva på för synergier mellan migration-, klimat- och hälsoinsatser. Inom handel har vi flera svenska företag inom läkemedel, medicinteknik och digital hälsa som har en betydande roll att spela. Organisationer som Swecare, som kopplar ihop svensk innovation med globala hälsobehov, visar på möjligheterna att kombinera kommersiella intressen med socialt ansvarstagande.

Ett av Sveriges starkaste bidrag på den globala arenan har varit den tydliga rösten för hälsa som en mänsklig rättighet. Det handlar om att stå upp för rätten till vård för alla, bekämpa attacker mot sjukhus i krigszoner och försvara sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Med den politiska motvinden globalt, särskilt mot sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i ljuset av det amerikanska presidentvalet, är det viktigare än någonsin att Sverige fortsätter vara en tydlig och modig aktör.

Säkerställ ökade satsningar

Investeringar i global hälsa är inte bara en fråga om solidaritet – det är också en fråga om hållbarhet och säkerhet. En frisk global befolkning gynnar oss alla, både ekonomiskt och socialt. Vår rapport belyser hur dagens beslut påverkar morgondagens värld. Att minska hälsobiståndet i en tid av ökande behov är kortsiktigt och riskerar att underminera Sveriges arbete som en ansvarsfull aktör. Att Sverige ser global hälsa som en del av både biståndet och i det bredare internationella arbetet är därför fullständigt avgörande för att fortsätta bygga vår roll som en effektiv och modern aktör och partner. Sverige kan driva på för starkare internationella överenskommelser inom exempelvis antibiotikaresistens och pandemiberedskap, där vi redan har en ledande roll. Samarbeten inom EU och FN ger Sverige möjligheter att påverka prioriteringar genom tydligt politiskt agerande, men också partnerskap för synergier och ömsesidigt lärande i en komplex och föränderlig omvärld.

Genom att kombinera biståndsinsatser med forskning, innovation, handel och diplomati kan vi stärka global hälsa som en helhet – och säkerställa att Sverige fortsätter att bidra till en mer rättvis och hållbar värld. Vi uppmanar regeringen att tänka om och säkerställa att såväl biståndet som andra politikområden ökar satsningarna på hälsa globalt.