AI:s framfart kräver att skolan slopar betyg

I höst börjar en ny gymnasieläroplan gälla, baserad på en utredning från 2018. 2028, alltså tio år senare, tar elever studenten i nya gymnasiet. Samtidigt förändrar AI både arbetsmarknad och vardagsliv i snabb takt.

Grundskolan nämner inte ens AI

I somras skrev Norran om en 12-årig tjej som blev psykiskt misshandlad av sin AI-pojkvän. Google rapporterar att en fjärdedel av deras nya kod skrivs av AI. Två Nobelpris gick nyligen till AI-relaterad forskning. I dag presterar AI bättre än disputerade forskare på specialistfrågor inom flera vetenskapliga fält.

Elever lever redan i en AI-driven värld. De använder chattbottar som plugghjälp, möter deepfakes och vissa skaffar AI-vänner. Men i gymnasieskolans kursplaner nämns AI i endast två av över 800 ämnen – och båda är frivilliga. Grundskolan nämner AI inte alls.

Om AI-utvecklingen fortsätter i samma takt kommer inte bara innehållet i skolan, utan själva ramarna, att behöva ändras. Tar AI över instegsjobb kan vi behöva förlänga skolgången. Om automatisering leder till massuppsägningar kan gymnasiet och komvux behöva mobiliseras för omskolning. AI-stött individanpassat lärande kan göra att årskursindelningen i högstadiet och gymnasiet blir irrelevant.

Skolan är för trög

Blir förändringar av de här slagen nödvändiga går det inte att vänta tio år. Skolan måste bli mer snabbrörlig.

Skolans tröghet har många orsaker. Några är viktiga, så som väl underbyggda beslut. Andra är onödiga. Lärare har hög arbetsbelastning, det saknas ett nationellt system för kompetensutveckling och det glappar mellan staten och Sveriges 3 000 huvudmän.

Betygssystemet gör skolan extra trögrörlig. Att sätta betyg innebär inte bara att bedöma elevers kunskaper – det kräver prov, omfattande dokumentation och beredskap att motivera betyg inför ifrågasättanden. I många kursplaner tar betygskriterier upp mer plats än beskrivningen av ämnets innehåll. Skoldebatten handlar oftare om betyg än om lärande.

Att avskaffa betygen skulle frigöra tid för lärare, renodla deras uppgifter, och göra regelverken lättare att uppdatera.

Att avskaffa betygen skulle frigöra tid för lärare, renodla deras uppgifter, och göra regelverken lättare att uppdatera. Hur ska antagningar fungera utan betyg? Vad ska motivera elever att plugga? Det är frågor som går att hitta bättre eller sämre svar på. Men poängen är att en långsam skola riskerar att gå sönder när världen förändras snabbt.

Att ta bort betyg kräver förberedelser. Konsekvensutredningar, lagförslag och remissutlåtanden behöver påbörjas nu, så att beslut kan fattas inom tre år. Om världen fortsätter som vanligt kan vi behålla betygen. Men om AI tvingar fram stora förändringar har vi en krispärm redo. Då kan nästa skolreform träda i kraft 2030 – inte 2038.

AI kan stärka demokratin

Att göra skolan mer flexibel handlar inte bara om att vara reaktiv – det är också en förutsättning för att ta tillvara möjligheter med AI. Samtidigt som AI nu för första gången presterar på mänsklig nivå i tester för generell intelligens har de flesta svenskar ännu inte testat en AI-driven chattbot.

En skola som utbildar i AI stärker hela samhället. Vi kan stå emot desinformation, använda AI för att stärka demokratin och öka innovationskraften i näringslivet. Offentlig sektor kan bättre hantera utmaningar med en åldrande befolkning.

Regeringens egen AI-kommission har slagit fast att samhället måste agera snabbt. Skolan är inget undantag. Vi uppmanar regeringen att ta fram en plan för en snabbrörlig skola, och anser att ett skolsystem utan betyg är en väg mot detta. Arbetet måste börja nu, inte 2028 när nästa kull gymnasieelever tar studenten.