Vi vill se Norden i den folkrättsliga ledartröjan

Med Biden i Vita huset har vi ett nytt handlingsutrymme att främja respekten för internationell rätt i världen. Nu måste vi använda det utrymmet. En passande början är Israel-Palestinakonflikten som, om något, sätter det internationella samfundets principfasthet på prov.

Europa, med de nordiska länderna i spetsen, bör ta nya, ambitiösa steg för att stoppa folkrättsbrotten på det ockuperade palestinska området och samtidigt markera slutet på Trumperan.

Under de senaste åren har många av oss undertecknare besökt både Israel och Palestina och upplevt den humanitära situationen på nära håll. Just nu är vi särskilt bekymrade.

Folkrättsbrott i skuggan

Trots det faktum att de regionala normaliseringsavtalen på pappret skjuter upp en formell annekteringen av stora delar av Västbanken, ser vi en eskalering av folkrättsbrott som är direkt kopplade till just annekteringsplanerna.

FN:s humanitära kontor rapporterar att den israeliska militären under pandemin har rivit fler hem, vattenförsörjningssystem och latriner på Västbanken än på flera år. En stor del av dessa har finansierats med hjälp av humanitärt bistånd. I november jämnades nästan hela den lilla byn Khirbet Hamsa med marken. Förutom att 73 människor, varav 41 barn, förlorade sina hem förstördes också ett antal biståndsprojekt som finansierats av EU med bidrag från bland annat svenska och danska skattebetalare.

Trots EU-protester godkände israeliska myndigheter bara en vecka senare en helt ny bosättning vid Givat HaMatos utanför Jerusalem. En särskilt strategiskt placerad bosättning som EU tidigare kraftigt kritiserat eftersom den skulle omöjliggöra en sammanhängande palestinsk stat och utgöra ett avgörande hinder för möjligheterna till en tvåstatslösning. Antalet godkända bosättningar år 2020 är det högsta sedan den israeliska fredsorganisationen Peace Now började dokumentera bosättningsexpansionen år 2012.

Samtidigt ser vi att genomförandet av regelbundna tvångsförflyttningar av palestinska samhällen går oroväckande snabbt. På södra Västbanken löper nu 1 000 invånare i den så kallade "Firing Zone 918" överhängande risk att bli fördrivna. Under åren har både Danmark, Sverige och Norge gett humanitärt bistånd till just dessa mycket utsatta byar.

Sätt stopp för investeringar

I december 2016 – precis innan president Obama och vicepresident Biden lämnade sina poster – antog FN:s säkerhetsråd, med USA:s godkännande, en resolution som kräver att alla stater aktivt skiljer mellan Israel och de olagliga bosättningarna. Det är ett stöd till EU:s så kallade differentieringspolicy och de riktlinjer som antagits av de flesta EU-länder och som avråder från handel och investeringar som gynnar bosättningarna.

Vi måste nu arbeta aktivt och tillsammans för att effektivt genomföra resolution 2334. Ett uppenbart första steg är lagstiftning som förbjuder samverkan med de få finansiella aktörer som finansierar de flesta olagliga bosättningarna. Tills detta blir verklighet bör vi stärka rådgivningen till företag och investerare för att undvika att bidra till brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Förra året, efter en lång och gedigen process, publicerade FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter en databas över företag med aktiviteter i bosättningarna. Databasen är en given utgångspunkt för en rådgivande insats.

Stoppa tvångsförflyttning och säkra nödhjälp

Samtidigt bör vi öka de diplomatiska ansträngningarna för att skydda palestinska samhällen från tvångsförflyttning och säkerställa tillgång till nödhjälp. Ett antal europeiska länder, inklusive Danmark och Sverige, har krävt ersättning från Israel för beslagtagna och förstörda biståndsprojekt – ett krav som inte har uppfyllts. Ytterligare åtgärder behövs för att säkerställa att palestinska familjer, givarländer och Europas skattebetalare kompenseras för det förstörda biståndet samt att humanitärt tillträde säkras.

Slutligen bör de nordiska länderna aktivt stödja internationella mekanismer som främjar respekten för internationell rätt – inte minst Internationella brottmålsdomstolens preliminära utredning av situationen i de ockuperade områdena och misstänkta brott mot internationell humanitär rätt som omfattar alla parter i konflikten. Detta gäller såväl Hamas och Palestinska myndigheten som Israel.

Endast genom att stärka respekten för internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter kan vi få till stånd en meningsfull fredsprocess till förmån för båda folkens säkerhet och rätt att leva i rättvisa, demokratiska samhällen. Och till förmån för en regelbaserad världsordning i allmänhet. Det är dags nu.