Våra offentliga institutioner är inte redo för desinformationsvågen

Inför valåret 2026 står Sveriges offentliga institutioner inför stora utmaningar.

Krig i vårt närområde, ökad polarisering, påverkansförsök och blixtsnabb digital ryktesspridning har gjort att desinformation blivit en del av svenskarnas vardag. I ett sådant läge sätts demokratins motståndskraft, myndigheternas trovärdighet och medborgarnas möjlighet att fatta informerade beslut på prov.

För att samhället ska fungera i såväl vardag som kris, och för att värna det demokratiska samtalet, krävs närhet mellan det offentliga och medborgarna. Det förutsätter information som är korrekt, begriplig och tillgänglig. Här spelar många yrkesgrupper och funktioner avgörande roller, inte minst de offentliganställda kommunikatörerna.

Institutionerna är inte tillräckligt rustade

Fackförbunden DIK och Akavias nya rapport ”Det är en fråga om demokrati!” visar att nästan hälften av kommunikatörerna i offentlig sektor ofta eller ibland möter desinformation i sitt arbete.

Nio av tio uppger även att de tror att verksamheten kommer att behöva hantera desinformation framöver. Samtidigt svarar bara drygt var fjärde att kommunen, regionen eller myndigheten är helt förberedd för en allvarlig kris. Sveriges institutioner är således inte tillräckligt rustade.

Ryktesspridning och felaktiga påståenden riskerar att få långtgående konsekvenser för den enskilde medborgaren och för hela samhället.

Under pandemin, vid cyberattacker och i samband med större olyckor eller våldsdåd har den offentliga kommunikationen spelat en avgörande roll för att nå ut snabbt, begripligt och med korrekt information. Sex av tio svarande har arbetat i sådana situationer, ofta under stark tidspress och med höga krav på precision.

Stärk motståndskraften

Kommunikatörer arbetar i gränslandet mellan det offentliga och medborgaren. De har ett särskilt uppdrag att nå ut med trovärdig information, skapa förståelse, bygga förtroende och motverka spridningen av falska rykten. Deras arbete kräver mer än att bara reagera på desinformation i efterhand – för då är skadan redan skedd. 

Tidig, korrekt och samordnad kommunikation är avgörande när det väl gäller

För att den kommunikativa funktionen i våra offentliga institutioner ska fungera fullt ut krävs bättre förutsättningar. DIK och Akavia lyfter ett antal punkter som stärker Sveriges beredskap och motståndskraft:

1. Håll politiken på strategisk nivå

   Politikens ansvar är att sätta riktning och mål – inte att styra den operativa kommunikationen. Det är en förutsättning för att medborgare ska kunna lita på information från offentliga institutioner.

2. Säkerställ kommunikatörskompetens där besluten fattas

   Kommunikationsperspektivet måste finnas i ledningsgrupper och krisorganisationer redan när beslut fattas, inte i efterhand. Tidig, korrekt och samordnad kommunikation är avgörande när det väl gäller.

3. Avsätt resurser för långsiktigt arbete mot desinformation

   Desinformation kan inte endast hanteras reaktivt. Utan tid, träning och organisatoriskt stöd försvagas verksamhetens förmåga att upptäcka, förstå och bemöta påverkansförsök innan de får fäste.

4. Säkra hållbara villkor för fungerande beredskap

   När kommunikationen är en del av beredskapen måste den hålla över tid. Hållbara villkor är en grundförutsättning för det. Bland annat behöver ansvar, ersättning och dygnsvila vara tydligt reglerade för dem som ansvarar för kommunikationen.

Om den kommunikativa funktionen i landets kommuner, regioner och myndigheter ges rätt förutsättningar kan vi säkerställa att beredskapen på våra offentliga institutioner är på plats inför valåret 2026. Det är avgörande för vårt samhälle – det är en fråga om demokrati.