V i Försvarsberedningen: "Onödig oro och en upptrissad hotbild"

DEBATT. Beredningen menar att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas, vilket saknar grund och leder till en upptrissad hotbild. Vi ska värna militär alliansfrihet, skriver Vänsterpartiet i Försvarsberedningen. 

Lotta Johnsson Fornarve (V)
Andre vice talman, ledamot i Försvarsberedningen

 

Den 14 maj presenterade Försvarsberedningen sin slutrapport Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025. Vänsterpartiet står bakom beredningens förslag om att stärka totalförsvaret och särskilt viktigt är det att stärka det civila försvaret.

Vi står bakom beredningens inriktning när det gäller det svenska militära försvaret och menar att det är nödvändigt att på sikt bygga ut försvaret till tre och en halv brigad, samt att stärka värnplikten. Det är nödvändigt för att upprätthålla trovärdigheten för vår militära alliansfrihet och för att skapa ett robust samhälle som kan stå emot kriser och konflikter.

Men mina och Vänsterpartiets slutsatser skiljer sig också från försvarsberedningens på några avgörande punkter.

Oroande utveckling

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats. Vi ser växande motsättningar, militär upprustning och ökad konfrontation på vår kontinent och i vårt närområde.

Rysslands upprustning, den folkrättsvidriga annekteringen av Krim och destabiliseringspolitiken i Ukraina å ena sidan, Nato:s upprustning och utvidgning å andra. Det har lett till att Europa hamnat i en oroande säkerhetspolitisk utveckling. Det är viktigt att ha ett brett perspektiv på de säkerhetspolitiska hoten, där vi måste inkludera cyberhot, terrorism och extremism, samt nya hot som uppkommit i klimatkrisens spår.

Upptrissad hotbild

Däremot ska man akta sig för att dra förhastade slutsatser. Det har länge hetat att ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige är osannolikt. Det är en analys som återkommer både i nuvarande försvarspolitiska inriktning och som delas av andra försvarspolitiska bedömare som till exempel Sipri, Stockholm international peace research institute.

Försvarsberedningen menar å sin sida att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Beredningens nya skrivning saknar dessvärre grund och leder enbart till onödig oro och en upptrissad hotbild.

Trump, Orbán och Erdogan

Sveriges militära alliansfrihet har tjänat oss och vår omvärld väl.

Ett svenskt närmande till Nato, så som det beskrivs i Försvarsberedningens rapport, vore en oklok säkerhetspolitisk strategi. Nato är en aktiv part för att driva på den negativa rustningsspiralen, och med Trump, Orbán och Erdogan i spetsen framstår man som en i hög grad oberäknelig organisation.

Likaså är de ständigt återkommande initiativen att militarisera EU-samarbetet genom till exempel Pesco och militärfonden bidragande till att höja rustnings- och spänningsnivån. Det gagnar varken Sveriges säkerhet eller stabiliteten i vår omvärld.

Fredsförebyggande

En oberoende och militärt alliansfri utrikespolitik är avgörande för Sveriges handlingsfrihet som en självständig aktör i en tid då demokratiska rättigheter och mänskliga rättigheter allt oftare kränks.

För att vår militära alliansfrihet ska bli trovärdig måste alla närmanden mot Nato avbrytas och värdlandsavtalet rivas upp. I stället för att gå mot en gemensam EU-armé bör de säkerhetspolitiska utmaningarna mötas med biståndsarbete, fredsförebyggande insatser och en politik för att via förhandlingar och diplomati minska spänningsnivån.

Vi behöver förbereda oss

I dag utgörs ett av de allvarligaste hoten mot den globala säkerheten av klimatförändringarna och dess konsekvenser. Torka, översvämningar och extrema väderhändelser utgör både direkta hot och är orsaker till krig och konflikter. Ett exempel är de bränder som under förra sommaren rasade runt om i Sverige. Sannolikt behöver vi förbereda oss på omfattande elavbrott, vattenbrist och liknande problem i framtiden. En robust säkerhetspolitik måste därför i högre utsträckning inkludera klimatutmaningarna.

Står inte bakom höjning

Vänsterpartiet står inte bakom Försvarsberedningens slutsats när det gäller de medel som bör tillföras det militära försvaret under perioden. Försvaret har ett behov av mer resurser, inte minst för att möta den utbyggda värnplikten och för att stärka förbandsverksamheten. Men den föreslagna höjningen på 84 miljarder är allt för hög, särskilt mot bakgrund av det ekonomiska läget i landet och att resurserna också måste räcka till att bygga ut och stärka välfärden.

Utvecklingen av Försvarsmakten måste ske under en längre tidsperiod och det finns en hel del möjliga besparingar att göra, främst på materielsidan. Vi vill dock se en förstärkning när det gäller det civila försvaret jämfört med vad beredningens föreslår.

Vi kompromissar inte

Det säkerhetspolitiska läget i Europa har förändrats och klimathotets effekter har blivit verklighet både globalt och lokalt.

Vi behöver ett modernt totalförsvar, med ett förstärkt civilt försvar och ett modern värnpliktsbaserat försvar med folklig förankring, som kan bidra till att skapa ett robustare samhälle och möta de säkerhetspolitiska hot vi står inför. Vänsterpartiet välkomnar i stort försvarsberedningens förslag. Men vi kompromissar varken om folkförankring, Sveriges militära alliansfrihet eller om nödvändigheten av diplomati och fredsfrämjande arbete.

Beslutskedja: Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025

20/12
2017
5/12
2018
12/4
2019
14/5
2019
15/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
24/5
2019

Forrige artikel MP-kandidater: Klimatnödläget kräver krisberedskap MP-kandidater: Klimatnödläget kräver krisberedskap Næste artikel MP: Orimligt att Försvarsberedningen ska ha makt över reformutrymmet MP: Orimligt att Försvarsberedningen ska ha makt över reformutrymmet