Skyttesverige förtjänar mer, regeringen

De senaste veckorna har den samlade svenska skytterörelsen mottagit två goda nyheter.

Jägar- och skytteorganisationerna stirrar in i kompakt mörker

Först och främst har regeringen presenterat sitt förslag till ny vapenlag, som på många sätt underlättar vardagen för jägare och skyttar. På andra sätt finns det kvarvarande problem som måste rättas till innan riksdagen bör fatta beslut om den. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har också lovat att regler i vapen- och jaktförordningarna ska ändras så att regelbördan underlättas ytterligare. Och vi uppskattar att regeringen ska söka mer dialog med jägar- och skytteorganisationer för att det ska bli rätt från början.

Det andra området gäller EU:s ambitioner kring ett blyförbud för jaktammunition. Processen har gått fram och tillbaka i flera år, men verkar landa i ett rimligt förslag från EU-kommissionen: kulammunition som innehåller bly kommer att vara fortsatt tillåten. I Sverige gjorde vi stora förändringar för över två decennier sedan när blyhagel togs bort från skjutbanorna. Sedan dess har även blyhagel förbjudits i våtmarker.

Det finns dock ett område kvar där jägar- och skytteorganisationerna fortfarande stirrar in i ett kompakt mörker. Det handlar om våra skjutbanor. Besked om nedläggningar, vittnesmål om oändliga köer, och föreningar som tvingas neka nya medlemmar är vardag i Skyttesverige. Utmaningen gäller grundfundamentet för både hela skytterörelsen och etiken i jakten. Det måste finnas platser där jägare och skyttar kan träna och öva utifrån de behov som finns och krav som ställs.

Alarmerande brist på skjutbanor

Detta är utomordentligt anmärkningsvärt sett till dagens säkerhetsläge. Samtidigt som staten lägger enorma resurser och kraftsamlar för att öka samhällets beredskap tycks man glömma en avgörande del: förmågan att skjuta och träffa målet. Över hela landet bygger exempelvis Försvarsmakten ut sina gamla anläggningar. Värnpliktiga ska bli fler och de frivilliga försvarsorganisationerna fylls på i rask takt. I denna process är den ständigt återkommande flaskhalsen just bristen på skjutbanor.

Mot oss finns en blytung byråkrati, tillsynsfunktioner som inte fungerar och en miljötillståndsapparat som är övermäktig en ideell verksamhet

Försvaret, Hemvärnet, försvarets frivilligorganisationer och andra inom försvaret konkurrerar om tillgång i skjutbanesystemet, vilket gör att det finns mindre tid och plats för exempelvis blåljusmyndigheterna. Sist i kön står skytterörelsen och jägarkåren. Vi, som tar hand om de unga och nya skyttarna och lär upp många av morgondagens soldater, sjömän och poliser i skytte. Mot oss finns en blytung byråkrati, tillsynsfunktioner som inte fungerar och en miljötillståndsapparat som är övermäktig en ideell verksamhet. Samtidigt ökar kostnaderna för att leva upp till samhällets krav.

Sverige behöver fler duktiga skyttar

Vi föreslår att regeringen agerar för följande:

• ett tydligt stopp av pågående nedstängningar av skjutbanor i landet
• en ny utredning som klargör skjutbanornas vitala del i totalförsvarets infrastruktur
• en nationell satsning på att rusta upp och bygga ut ett större antal skjutbanor i landet
• att skjutbanorna görs tillgängliga för så stora delar av landets skyttar som möjligt.

Därutöver borde regeringen fram en strategi hur vi gemensamt säkrar tillgången på morgondagens behov av duktiga skyttar. Här kan folkrörelsernas ideella krafter bidra. Men då måste regelverket och stödet från staten hänga ihop med skjutbanornas verklighet.

Våra organisationer, våra medlemmar och våra skjutbanor är viktiga samhällsresurser i en orolig värld. Regeringen och andra beslutsfattare måste inse att det saknas en avgörande del för att underlätta för landets jägar- och skytterörelser.