Debatt

SD om försvaret: Öka samarbetet med Finland – inte EU

DEBATT. Vi bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för EU, skriver Björn Söder (SD). Sverige bör inte bidra till att militarisera EU utan bör istället söka regionala samarbeten, främst med Finland.

Björn Söder (SD), säkerhetspolitisk talesperson och ledamot i utrikesutskottet
Björn Söder (SD), säkerhetspolitisk talesperson och ledamot i utrikesutskottetFoto: Riksdagen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Björn Söder (SD),
Säkerhetspolitisk talesperson och ledamot i utrikesutskottet

I mars 2017 gav EU-kommissionen ut en vitbok om EU:s framtid. Som en uppföljning på vitboken presenterade kommissionen en tid senare ett ”diskussionsunderlag” som beskriver det europeiska försvarets framtid och EU:s väg mot att bli en säkerhets- och försvarsunion.

Tre möjliga scenarier enligt EU-kommissionen

I diskussionsunderlaget skisserades det på tre möjliga framtida scenarier för EU:s försvarssamarbete.

Det första scenariot – kallat  ”Säkerhets- och försvarssamarbete” –  skulle leda till mer samarbete mellan EU-länderna kring försvar och säkerhet. Samarbetet skulle förbli ”mestadels frivilligt”, och bygga på att beslut om agerande tas när nya hot eller kriser uppstår. Den europeiska försvarsindustrin förblir i detta scenario ”fristående” som idag.

Det andra scenariot – kallat ”Delad säkerhet och delat försvar” – skulle innebära att EU går mot att få ett mer delat försvar och säkerhetsarbete. Samarbetet och samordningen med Nato skulle bli mer systematisk. Utveckling och inköp av komplexa plattformar ska skötas i samarbete.

Det tredje och mest långtgående scenariot – kallat ”Gemensamt försvar och gemensam säkerhet” – skulle innebära att EU går mot ett gemensamt försvar och en gemensam säkerhetspolitik samt gemensamma upphandlingar av kapacitet.

Inte minst går det tredje scenariot hand i hand med den vision EU-kommissionens ordförande Juncker uttalat: ”Med en egen armé skulle Europa kunna reagera mer trovärdigt på ett hot mot freden i en medlemsstat eller ett grannland” (Reuters World News den 8 mars 2015).

Sverige bör söka regionala samarbeten

Regeringspartierna och de borgerliga allianspartierna har tidigare poängterat att de anser att säkerhets- och försvarspolitik är medlemsstaternas kompetensområde, det vill säga ett mellanstatligt projekt. Men trots detta röstade ledamöterna från de svenska allianspartierna i Europaparlamentet för ett införande av ett gemensamt EU-försvar (inkluderande ett militärt EU-högkvarter och fasta militära EU-strukturer) när frågan behandlades i parlamentet den 22 november 2016.

Sverigedemokraterna anser att Sverige bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för den europeiska unionen. Sverige bör dessutom inte bidra till att militarisera EU. Istället bör Sverige söka regionala samarbeten, främst med Finland.

Försvarsindustrin kan utvecklas utan EU

När det gäller förslagen på hur europeisk försvarsindustri ska utvecklas, är det viktigt att komma ihåg att svensk försvarsindustri alltid hittat samarbetspartners på egen hand. Sverige bör även i fortsättningen vara hemmapart när vi exporterar försvarsmateriel. I exempelvis Gripenaffären med Brasilien och den möjliga Gripenaffären med Indien skulle det vara till skada för Sverige om det var EU som stod som säljare. Det vore ytterst illa om EU ska börja agera koncernledning för medlemsländernas försvarsindustrier. Den europeiska försvarsfonden (EDF) har som ambition att europeiska konsortier ska bildas kring projekt om stridsflyg eller stridsvagnar. Varje projekt ska ha en ”lead nation”. Vad får det för betydelse för dem som inte är ”lead nation”, det vill säga ett land som går i täten? Här ska vi komma ihåg att EU-maskineriet länge har talat om att Sverige är för litet för att bygga stridsflyg, vilket vi bevisat motsatsen till. Sverige är fullt kompetent att bygga effektiva industrisamarbeten utan EU. Vi har en särskilt stark och viktig försvarsindustri, och vi har all anledning att sätta ned foten och stå emot EU:s maktbyråkrater.

Satsa på befintliga strukturer

En förutsättning för att Sverige ska delta i EU:s säkerhets- eller försvarssamarbeten är att inga permanenta strukturer inrättas, som kan utvecklas i överstatlig riktning. Istället för att investera i olika parallella samarbeten är det bättre att satsa helt på befintliga strukturer. EU-alternativet lyfts fram som delvis mellanstatligt, men det är en illusion. Ett EU-försvar kan inte bli annat än överstatligt i det långa loppet.

En sådan här långtgående strävan kan man inte vara med på delvis. Det vore mycket naivt att tro. Det är antingen eller. Sveriges nuvarande regering verkar förstå farorna, men väljer ändå att kliva ombord på EU-alternativet. Det säger vi nej till.

 

Dokumentation

Temadebatt: EU som försvars- och säkerhetspolitisk aktör

I Sverige förs just nu en bred försvars- och säkerhetspolitisk debatt i en rad forum. Debatten handlar bland annat om försvarets ekonomi, Nato och andra säkerhetspolitiska samarbeten. Vilken ska EU:s roll vara i försvars- och säkerhetspolitiken? Kan och bör EU axla rollen som säkerhetspolitisk aktör vid sidan av Nato?

Tidigare inlägg i debatten

Lindestam: Säkerhet byggs tillsammans med andra
Europas säkerhet tryggas genom ömsesidigt beroende och solidaritet mellan medlemsstaterna, skriver Åsa Lindestam (S). Stärkandet av EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete måste följaktligen vila på mellanstatlighetens grund, samt vara fullt förenlig med Sveriges militära alliansfrihet.

Henriksson: Ett ja till EU:s försvarsbygge är ett historiskt misstag
Att den svenska regeringen tänker säga ja till EU:s militarisering innebär ett närmande till Nato och ännu ett steg bort från den militära alliansfriheten. Ett historiskt beslut som regeringen tar helt utan en öppen och allmän debatt. Det skriver Stig Henriksson (V) och ställer sig frågan om vad som ligger bakom omsvängningen av de svenska socialdemokraternas agerande.

M: Låt inte Sverige hamna i bakvattnet i EU:s försvarssamarbete
Ett utökat försvars- och säkerhetssamarbete inom EU ska fokusera på realistiska områden och kräver en tydlig dialog med Nato, skriver Hans Wallmark (M), försvarspolitisk talesperson och Karin Enström (M), utrikespolitisk talesperson.

MP: Utveckla EU som fredsprojekt – inte militärallians
EU ska inte utvecklas till en militärallians med egen EU-armé, EU-försvarsbudget och ett EU-gemensamt territoriellt försvar, resonerar Bodil Valero (MP). Istället föreslår hon tre alternativ till de försvarspolitiska förslag som kommissionen tidigare presenterat.

L: "Vår frihet är värd att försvara"
Sverige ska vara en del i EU:s kärna för en starkare union, skriver Tina Acketoft (L). EU-kommissionens plan med gemensamma militära strukturer, mobiliseringsmöjligheter samt inrättandet av en gemensam EU-försvarsfond är den självklara vägen att gå för att stärka samarbetet och trygga medlemsländerna.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.


Nämnda personer

Björn Söder

Riksdagsledamot (SD), ledamot i partistyrelsen
Civilingenjör (Lunds tekniska högskola, 2004)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00