Debatt

Nilsson (L): Sverige förblir sårbart utan ett nationellt säkerhetsråd

DEBATT. Baltikum rustar för krig och Kina varnar för skärpta åtgärder gentemot Sverige. I det läget går regeringen emot riksdagens beslut om att införa ett nationellt säkerhetsråd, skriver Maria Nilsson (L). 

Foto: Liberalerna
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Maria Nilsson (L)
Riksdagsledamot 


Utan att vara alarmistiska måste vi inse att Sverige befinner sig i ett utsatt säkerhetspolitiskt läge. Hoten mot vår säkerhet kommer från flera håll. Inte minst från terrorism, cyberangrepp och indirekta hot om väpnad konflikt genom storskaliga militärövningar. Säkerhetspolisen (Säpo) har vid flera tillfällen, senast i sin årsrapport pekat ut Iran, Kina och Ryssland som de länder som bedriver ett aktivt arbete för att underminera svensk säkerhet.

Utred införandet

Men det handlar även om klimathot som kan innebära väderfenomen här i Sverige som får konsekvenser för vår säkerhet, orkanstormar, översvämningar och så vidare. Likaså handlar det om stora it-attacker som riskerar att slå ut livsmedelsförsörjning, banksystem, infrastruktur och så vidare.

Det är uppenbart att den svenska regeringen inte förstår allvaret i de säkerhetshot som Sverige står inför, i så fall hade den agerat utifrån riksdagens tillkännagivande om att utreda ett införande av nationellt säkerhetsråd.

Saknas övergripande styrning

Liberalerna menar att Sverige måste satsa på en långsiktigt hållbar säkerhetspolitik. Därför har vi under lång tid kämpat för en upprustning av försvaret, medlemskap i Nato och närmare säkerhetspolitiskt samarbete inom EU. Ett nationellt säkerhetsråd skulle öka förutsättningarna för att strategiskt värna vår frihet och vår framtid.

Det visar dels på att regeringen inte förstår allvaret inför de hot som Sverige potentiellt står inför och dels inte förstår hur dessa ska hanteras.

Maria Nilsson (L)
Riksdagsledamot 

Flera länder, bland annat Storbritannien, har ett så kallat nationellt säkerhetsråd. Sverige har aldrig haft något liknande. Följden är att det saknas nationellt övergripande styrning och inriktning vid uppkomna kriser.

"Förvärra en kris"

I dag är frågor som rör samhällets krisberedskap och regeringskansliets krishantering samlade under inrikesministern på justitiedepartementet. Statssekreteraren på justitiedepartementet är enligt regeringens hemsida den som är ansvarig för krishantering. Det är alldeles för långt ut i periferin för att anses vara ett acceptabelt.

Att regeringen på det här sättet skjuter säkerhetsarbetet från sig riskerar att förvärra en kris och inte minst skapa otydlighet i ansvarsutkrävandet.

Under alliansregeringen låg säkerhet och krisberedskap på statsrådsberedningen. Det var bättre om än otillräckligt. Direkt efter det socialdemokratiska maktövertagande 2014 flyttades den ut från den centralt placerade statsrådsberedningen. 

Ledas från politisk nivå

Vem som är ytterst är ansvarig för Sverige säkerhet är inte uttalat i den svenska regeringsformen. Det faller per automatik, men inte uttalat, på regeringen. Ett ansvar som regeringen inte har velat ta på sig på ett adekvat sätt.

Detta behöver därför förtydligas och formaliseras genom att införa ett nationellt säkerhetsråd som är placerat centralt, så nära statsministern som möjligt i regeringskansliet och leds från en politisk nivå snarare än tjänstemannanivå.

Kvalificerade råd

Ett nationellt säkerhetsråd ska bestå av relevanta regeringsmedlemmar och kvalificerade myndighetsrepresentanter såsom cheferna för Säpo och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must).

Målet är att det nationella säkerhetsrådet ska ge kvalificerade råd till regeringen angående säkerhetshot ur ett brett perspektiv för att få till stånd en departements- och myndighetsövergripande robusthet för yttre och inre säkerhetshot.

Regeringen förstår inte 

I maj riktade riksdagen ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att utreda införandet ett nationellt säkerhetsråd. Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig mot detta. Sedan dess har inget hänt.

Argumentet till varför de tre partierna reserverade sig var att regeringskansliet själva ska bestämma sin organisation. Det visar dels på att regeringen inte förstår allvaret inför de hot som Sverige potentiellt står inför och dels inte förstår hur dessa ska hanteras.

Nämnda personer

Maria Nilsson

Statssekreterare hos utbildningsminister Mats Persson (L)
Magisterexamen i statsvetenskap (Lunds uni., 2005)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00