Debatt

”Nato är en del i det försämrade säkerhetspolitiska läget”

Nato är inget mirakelpiller som kurerar de ökade säkerhetspolitiska spänningarna i Europa. Ett svenskt medlemskap skulle snarare bygga upp större motsättningar. Lösningen på ökade spänningar är nedrustning, dialog och en multilateral världsordning. Det skriver Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson och Håkan Svenneling i en replik.

”Att fortsätta prata om Ryssland som det enda och största hotet tillhör ett förlegat Kalla kriget-narrativ som underblåser splittringen mellan Ryssland och USA/Europa och bygger upp motsättningar i stället för att konstruktivt arbeta för en mer demokratisk utveckling.”
”Att fortsätta prata om Ryssland som det enda och största hotet tillhör ett förlegat Kalla kriget-narrativ som underblåser splittringen mellan Ryssland och USA/Europa och bygger upp motsättningar i stället för att konstruktivt arbeta för en mer demokratisk utveckling.” Foto: Fredrik Sandberg/TT
Hanna Gunnarsson
Håkan Svenneling
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vi lever i ett Europa vars säkerhetspolitiska situation har förändrats och försämrats. Ökade spänningar beror främst på växande motsättningar, militär upprustning samt konflikter och konfrontationer. Att inte inse att Nato är en del i det försämrade säkerhetspolitiska läget är ett historiskt misstag.

Läs också

Rysslands högerauktoritära regim rustar upp, annekterar Krim och destabiliserar Ukraina. Även Nato rustar upp, och utvidgar territoriet de tycker sig ha rätt att operera på. Oavsett vilken värdering som läggs i balansen mellan Ryssland och Nato är den dualistiska ekvationen enkel – den ena rustar om den andra gör det. Till och med de borgerliga partierna bör kunna förstå den logiken.

Utanför Putins regim finns ett ryskt samhälle med människorättsförsvarare och demokratikämpar som behöver vårt stöd.

Stärk ryska demokratikämpar

En annan utveckling är möjligt. Vänsterpartiet vill se en världsordning präglad av solidaritet och rättvisa. Utanför Putins regim finns ett ryskt samhälle med människorättsförsvarare och demokratikämpar som behöver vårt stöd. Lösningarna för att stödja och stärka dem och minska på spänningar är ökat samarbete och utbyte, en demokratisk utveckling och nedrustning. Kärnvapenalliansen Nato erbjuder inget av detta. Sveriges militära alliansfrihet ger oss i stället möjligheten att utföra en självständig utrikespolitik.

Stora multilaterala åtaganden krävs, främst inom FN, för att förbättra den säkerhetspolitiska situationen. Exempelvis bör resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet stärkas för att öka kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete. Sverige bör även underteckna FN:s kärnvapenkonvention, och uppmana andra länder att göra likadant. Även om multilateralism kan tyckas vara svårt, omständligt och tidskrävande vet vi utan tvivel att det är fullständigt nödvändigt för att gå mot minskade spänningar, fred och demokrati. Det gäller Ryssland likväl som alla andra av världens militära stormakter.

Förlegat narrativ underblåser splittring

De största hoten mot Sverige och den svenska befolkningen är civila, inte militära. Hoten kommer från klimatförändringens konsekvenser, cyberattacker och pandemier. Klimatförändringen hotar för mänskligheten viktiga livsmiljöer och är samtidigt en grund för konflikter över viktiga naturresurser, framför allt vatten. I Sverige drabbas vi allt oftare av stora bränder, översvämningar och torka.

Det största hotet mot Sverige och den svenska befolkningen är inte Ryssland. Att fortsätta prata om Ryssland som det enda och största hotet tillhör ett förlegat Kalla kriget-narrativ som underblåser splittringen mellan Ryssland och USA/Europa och bygger upp motsättningar i stället för att konstruktivt arbeta för en mer demokratisk utveckling.

En klokare säkerhetspolitisk strategi

Vänsterpartiet ser allvarligt på Rysslands upprustning och förespråkar en nykter analys av hur det ska bemötas. Säkerhet skapas inte med ett aggressivare tonläge, fler vapen eller medlemskap i kärnvapenalliansen Nato. En klokare säkerhetspolitisk strategi är genom nedrustning, dialog, demokrati, mänskliga rättigheter och en multilateral världsordning – nu som alltid.

Läs tidigare inlägg i debatten

Ryssland rustar – dags att ta säkerhetshoten på allvar

Rysslands upprustning har gett ett omfattande militärt överläge i hela Östersjöregionen och Arktis. Sverige är inte undantaget från de hot och utmaningar detta innebär. Vi måste agera och ta frågan om ett Natomedlemskap på allvar, skriver Gunnar Hökmark.

Nämnda personer

Gunnar Hökmark

Civilekonom, ordförande tankesmedjan Frivärld, Svenska Paneuropaföreningen, Svenska försäkringsförmedlares förening, internationell senior rådgivare Kreab
Fil. kand i företagsadministration och ekonomi (Lunds uni., 1975)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget