MSB: Fler räddningsvärn behövs för att stärka beredskapen

DEBATT. Kommunal räddningstjänst måste ta tillvara engagemanget som finns. Personer som är beredda att bidra ska få utbildning och avtal måste komma på plats för att få fler räddningsvärn, skriver Patrik Perbeck från MSB.

Patrik Perbeck
Enhetschef, enheten för stöd till kommunal räddningstjänst vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)


Under de senaste 20 åren har Sverige drabbats av skogsbränder, men även av översvämningar och större oljeutsläpp till sjöss som kommunerna inte haft tillräcklig beredskap för.

Klimatförändringar kan komma att leda till fler och mer omfattande skogsbränder, kraftiga stormar och översvämningar. Därtill ställer ett förändrat säkerhetspolitiskt läge krav på att Sverige ska ha förmåga till räddningstjänst under extrema påfrestningar under lång tid, även vid höjd beredskap.

För att klara det behövs fler tränade frivilliga som kan hjälpa till, fler händer och fötter.

Känn stolthet

Under 50 år har utvecklingen i kommunal räddningstjänst gått mot en ökad professionalisering med fokus på att hantera frekventa händelser som trafikolyckor och byggnadsbränder.

Personal i kommunal räddningstjänst har i dag högre utbildningsnivå och ett bredare ansvar. Det har banat väg för mer effektiva insatser, sett ur alla aspekter inklusive miljömässiga.

Kommunal räddningstjänst i hela landet har anledning att känna stolthet över hur man utför sitt uppdrag.

Enorm skillnad

Men det har delvis skett på bekostnad av beredskapen för omfattande och långvariga räddningsinsatser, som storskaliga skogsbränder. Det beror på en betydande minskning av antalet deltidsanställda brandmän och frivilliga i räddningsvärn. I dag finns inte heller civilpliktiga räddningsmän. Sammantaget blir skillnaden enorm.

Drastisk minskning

1969 fanns 3 800 brandpersonal anställda på heltid och 17 400 på deltid och dessutom fanns det nästan 30 000 personer anslutna till räddningsvärn. Totalt fanns det 50 000 kvinnor och män med någon form av träning och utbildning för brandsläckning.

Räddningstjänsterna år 2017 omfattade 4 900 anställda på heltid plus 10 600 på deltid och uppskattningsvis några tusen personer anslutna till värn.

På 50 år har alltså antalet krympt från 50 000 till cirka 17 000.

Betydande resurser

En god beredskap kräver en viss grad av överkapacitet både vad gäller materiel och personal. Erfarenheten från omfattande räddningsinsatser är att det behövs uthålligt stöd av många för uppgifter som kräver enklare utbildning och träning.

Erfarenheten visar också att det finns en stor vilja hos många att hjälpa till när något inträffar. Nya skogsbrandvärn har bildats på flera platser i landet under senare år, och det har framförallt skett på initiativ av boende på landsbygden som vill kunna bidra när något inträffar – även det är erfarenheter från skogsbränderna 2014 och 2018.

En annan betydande resurs är personer som tidigare arbetat som brandmän. Dessa har en gång utbildats av staten och har erfarenhet, utbildning och många gånger ett stort engagemang.

Lämpliga uppgifter

Det är två exempel på grupper som skulle kunna organiseras i kommunala räddningsvärn med utgångspunkt från lokala behov, och som även kan utgöra en regional resurs.

Staten har genom MSB omfattande förstärkningsresurser för att bistå vid bland annat skogsbränder, översvämningar och oljeskadeskydd – och det kan även ses som en förstärkning av förmågan för räddningstjänst under höjd beredskap.

Lämpliga uppgifter för ett kommunalt räddningsvärn kan bland annat vara att bemanna just statliga förstärkningsresurser när de avropats vid en insats.

Ta vara på

För att stimulera bildandet av fler kommunala räddningsvärn kommer MSB att ta fram informations- och utbildningsmaterial, samt sprida goda exempel för att stödja kommuner att organisera och rekrytera till räddningsvärn.

Nu gäller det för kommunal räddningstjänst att passa på att ta vara på det engagemang som finns så att de personer som är beredda att bidra får utbildning och övning, och att avtal och försäkringsfrågor kommer på plats.

Inte en ersättning

I en framtid där vi kan förvänta oss fler extremt torra somrar, fler stormar och översvämningar och andra olyckor som kräver omfattande engagemang från många, så är räddningsvärn ett nödvändigt tillskott. Men det måste också paras med fortsatt utvecklingsarbete av kommunal räddningstjänst.

Räddningsvärn är ett komplement och inte en ersättning för den nödvändiga satsningen som också behövs för att öka vår beredskap för olyckor och kriser, och för krig.

Tema: Regeringsuppdrag

Forrige artikel Debatt: EU måste säkerställa redskap för åklagarna i kampen mot terrorism Debatt: EU måste säkerställa redskap för åklagarna i kampen mot terrorism Næste artikel Hökmark: Staten behöver inte äga Telia för att uppnå säkerhet Hökmark: Staten behöver inte äga Telia för att uppnå säkerhet
Försvarsanalytiker: Därför ska vi omvärdera vad Nato är och ska vara

Försvarsanalytiker: Därför ska vi omvärdera vad Nato är och ska vara

KRÖNIKA. Natos funktion måste omvärderas. Det beror bland annat på de amerikanska politiska prioriteringarna och Turkiets aggressiva agerande i norra Syrien. Även om toppmötet i London inte gjorde slut på Nato är det fortfarande mycket som står på spel, skriver Preben Bonnén.