Mette Frederiksen turnerar för att visa Trump att Danmark inte står ensamt

BRYSSEL. När orden verkar satta ur spel måste man testa med symboltunga bilder: Av nordiska ledare vid ett enkelt middagsbord, av en helikopterlandning hos den tyske förbundskanslern, av en kindpuss framför Elyséepalatset och av en kram med Natos chef i alliansens högkvarter.

– Som Sebastian en gång sjöng: Ni är inte ensamma, sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) när hon kom ut från det franska presidentpalatset på tisdagen, under en virvelvindsdag av blixtdiplomati i Europa.

Dessförinnan hade hon varit i Berlin och efteråt besökte hon försvarsalliansen Nato i Bryssel. Överallt gick det ”otroligt bra” att få ett tydligt stöd under den speciella situation som ”Konungariket Danmark inklusive Grönland” befinner sig i, som Frederiksen sade gång på gång under dagen.

– Jag tror att alla i Europa kan se att det blir ett annat samarbete med USA nu, säger Mette Frederiksen.

Enligt uppgifter till Altinget arbetas det nu med planer för ytterligare besök hos ledarna i London, Warszawa och Rom under de kommande dagarna. Allt för att visa enighet. Och för att skicka en signal om styrka till andra sidan Atlanten.

Strategin är beslutsamhet utan upptrappning

– Jag kommer att fortsätta att se till att hela Europa står enat. Inte bara i förhållande till den aktuella diskussionen om Konungariket Danmark, utan också i vidare bemärkelse. Under min livstid har vi aldrig varit i en så svår situation som den vi befinner oss i just nu, sade Frederiksen vid besöket hos Nato.

Jag bevakar Danmarks intressen, och jag bevakar dem mycket hårt

Mette Frederiksen.

Om du inte kan säga det, visa det: Detta verkar ha varit analysen i den hårt pressade danska regeringen efter att den danska statsministern under ett telefonsamtal med Donald Trump tvingades inse att USA:s anspråk på Grönland är allvarligt menade.

Den insikten har skakat om i hjärtat av den danska statsledningen – och i den danska diplomatin – som nu med all sin kraft försöker att undvika upptrappning och ordkrig med Trump. Samtidigt vill Danmark visa att här finns beslutsamhet, allianser och en vilja att göra motstånd. Den demonstrationen sker via Norden och Europa.

Formellt handlar Frederiksens möten om Ryssland, Ukraina och det europeiska säkerhetsläget i allmänhet. Men hon sticker inte under stol med att situationen med Grönland också är en del av hennes samtal med de andra ledarna.

”Inget militärt hot mot Grönland”

– Jag har ingen anledning att tro att det skulle finnas något militärt hot mot Grönland och Danmark, sade Mette Frederiksen när hon avrundade dagen på tisdagseftermiddagen med att besöka Natos generalsekreterare holländaren Mark Rutte.

Därmed vägrade hon ännu en gång att ge en direkt kommentar till det faktum att Donald Trump inte velat avfärda militärmakt som en möjlig väg till kontroll över Grönland – trots att både USA, Danmark och Grönland ingår i samma försvarsallians.

Men den danska statsministern medgav att hennes diskussioner med Natochefen inkluderade Grönland och Arktis.

– Ja, det är klart att vi kommer att diskutera det. Hela kungariket Danmark, inklusive Grönland, är medlem i Nato. Och alla kan se att det tyvärr är mer aktivitet även i den arktiska regionen, som historiskt sett har varit ett lågspänningsområde, sade statsministern.

– Vi förväntar oss ännu mer aktivitet, både från rysk och kinesisk sida – inte positivt, tyvärr – så det är i våra ögon helt naturligt att Nato som allians och de arktiska staterna, och därmed också Konungariket Danmark, börjar prioritera den arktiska regionen mer, sade Mette Frederiksen.

Mycket mer pengar till försvar

I detta sammanhang är det naturligtvis ingen tillfällighet att Danmark, i samarbete med den färöiska självstyrelseregeringen och Grönlands regering i måndags kväll undertecknade en överenskommelse om att anslå ytterligare 14,6 miljarder danska kronor för att intensifiera de danska insatserna i Arktis.

På det hela taget får danskarna vänja sig vid att mycket mer pengar kommer att behöva läggas på försvar och säkerhet de kommande åren, sade Frederiksen. De senaste tio åren har målet för Natoländerna varit att satsa motsvarande två procent av sin BNP på försvaret – men nu talar Donald Trump om fem procent.

– Fem procent kommer att bli svårt, men vi kommer att öka våra försvarsutgifter avsevärt i Danmark. Det är svårt att säga exakt var vi kommer att landa. Men vi är nog närmare fem procent än två med det skärpta säkerhetsläge vi befinner oss i, sade den danska statsministern vid besöket hos Nato.

Kanslern varnar för gränser

Inför resan till Bryssel hade den danska statsministern besökt både Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Berlin och Frankrikes president Emmanuel Macron i Paris.

Även här syntes balansgången gentemot den oberäknelige invånaren i Vita huset tydligt. Officiellt nämndes varken Grönland eller Trump, trots att det var inofficiellt var själva huvudpoängen.

När förbundskansler Scholz talade om kriget i Ukraina nämnde han i allmänna ordalag att ”gränser inte får flyttas med våld”, och sedan bytte han till engelska för att säga: ”To whom it may concern” – det vill säga ”till den det berör” av världsledare.

Det gick inte någon förbi att detta budskap kunde ha varit riktat mot både Ryssland och Kina, men också mot den nya amerikanska presidenten och hans arktiska hot.

Visa oss stöd, men håll det diskret

I Paris sade president Macron ingenting alls till allmänheten i samband med sitt möte i Danmark, och till och med Natochefen Mark Rutte begränsade sig till en hjärtlig omfamning av Mette Frederiksen framför de rullande kamerorna.

Varken Emmanuel Macron eller Mark Rutte är direkt kända för sin återhållsamhet, så det kan knappast råda något tvivel om att deras tystnad var resultatet av en dansk önskan.

Samma linje kunde ses när de europeiska utrikesministrarna samlades till EU:s utrikesministermöte på måndagen, där utmaningarna med den nya Trump-administrationen faktiskt diskuterades.

Om Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen (M) hade velat ta till orda för att tala om Grönland i det forumet hade läget varit upplagt. Men det gjorde han inte.

Och när de andra europeiska länderna just nu frågar Danmark om hur de kan hjälpa till har de hittills ombetts att visa diskret stöd – och i övrigt tiga still, medan både Europa och Danmark inväntar vad Donald Trump faktiskt ska göra.

Under tiden har Mette Frederiksen för avsikt att fortsätta sina resor för att skapa och visa upp det stöd som Danmark har i Europa.

På väg mot ett toppmöte nästa vecka

– Jag åker inte runt och föreläser. Det behöver jag inte. Men jag bevakar Danmarks intressen, och jag bevakar dem mycket hårt. Jag kan använda allt vi gör just nu. Annars skulle jag inte göra det, sade hon till TV2 i Paris på tisdagen.

– Det mycket tydliga budskapet från Norden och Europa är att det självklart måste finnas respekt för statens territorium och suveränitet. Det är en helt avgörande pusselbit i det internationella världssamfund som vi har byggt upp sedan Andra världskriget, sade hon.

Det budskapet kommer Frederiksen att ta med sig detta budskap också när stats- och regeringscheferna från alla 27 EU-länder samlas i Bryssel för ett informellt toppmöte på måndag. Toppmötets rubrik är Europas försvar, men den danska statsministern förväntar sig att ”alla viktiga och utrikespolitiska diskussioner som är aktuella kommer att vara ett tema”, som uttrycker det.

På så vis kommer Mette Frederiksen bakom kulisserna att fortsätta sitt insisterande på nordisk och europeisk enighet visavi Donald Trump, medan orden till det yttre vägs på guldvåg. Frågan är om USA:s president kan eller vill uppfatta sådana signaler.

Artikeln är översatt och ursprungligen publicerad på Altinget.dk.