Lär av Ukraina och involvera civilsamhället i Sveriges brandskydd

I Ukraina gör civilsamhället stora insatser för att stödja de nationella och lokala räddningstjänsterna. I Sverige saknas en samordnande funktion som kan ta tillvara den kunskap och erfarenhet som branschföreningar och andra organisationer har inom det förebyggande brandskyddsarbetet.

Ukraina har mitt under brinnande krig byggt upp en enorm struktur med hjälp av civilsamhället. De stöttar bland annat de lokala räddningstjänsterna med att exempelvis leverera skyddsutrustning, bepansrade utryckningsfordon, köra evakueringsbussar, och reparera eller bygga skyddsrum.

Hybridangrepp pågår dagligen

Enligt Säpos senaste lägesrapport bedöms Ryssland vara det största hotet och anses ha blivit mer riskbenäget i sitt agerande mot Europa och Sverige.

Risken för ett ryskt militärt anfall mot Sverige är inte särskilt stort i närtid, men hybridkriget pågår dagligen. En hybridmetod kan vara att anlägga bränder i exempelvis viktiga industrier eller lager, på energianläggningar och i skogsområden.

Syftet är framför allt att sabotera, skapa ekonomisk skada eller sprida oro i samhället.

Brandskyddet prioriteras inte 

Myndigheten för civilt försvar har haft många år på sig för att förbereda samhället i att hantera stora kriser och krig. Dessvärre har det inte hänt mycket när det gäller bränder. Läser man myndighetens skrift Om krisen eller kriget kommer – beredskap för företag nämns brand inte ens med två hela meningar.

Problemet är att myndigheten har dragit ned på sitt engagemang inom det förebyggande brandskyddet, trots att just utbildning, övning och organisatorisk förmåga är avgörande för att uppfylla lagens krav på skäligt brandskydd.

Sammantaget har detta bidragit till att vi i dag har ett sämre systematiskt brandskyddsarbete i Sverige än tidigare. Myndigheten har dessutom en nollvision om dödsfall i brand som ännu inte har gett några resultat.

Brist på nationella satsningar gör oss sårbara 

I dag utförs tillsynen av det förebyggande brandsäkerhetsarbetet av den kommunala räddningstjänsten. Men räddningstjänstens resurser varierar stort mellan olika kommuner, vilket kan bidra till ett svagare brandskyddsarbete på vissa håll.

Samtidigt förväntas räddningstjänsterna ta på sig nya och utökade uppgifter inom det civila försvaret. De ökade kraven har dock inte följts av några tydliga nationella satsningar.

En hybridmetod kan vara att anlägga bränder i exempelvis viktiga industrier eller lager, på energianläggningar och i skogsområden

I MSB:s (numera Myndigheten för civilt försvar) regleringsbrev för 2025 står det följande:

”MSB ska bidra till målen för skydd mot olyckor och utveckla samhällets förmåga att förebygga bränder samt genomföra effektiva räddningsinsatser”.

”Samhällets förmåga” – vi ser inga ansatser till att myndigheten involverar civilsamhället i detta arbete. Den kunskap och erfarenhet som branschföreningar och andra organisationer besitter och som också arbetar för att stärka det förebyggande brandskyddsarbetet tas helt enkelt inte tillvara.

Ta tillvara på civilsamhällets resurser 

Myndigheten för civilt försvar borde därför ta ett nationellt samordnande uppdrag för både civilsamhället och räddningstjänsterna för att stärka samhällets förebyggande förmåga.

Med stöd från organisationer som kan branschen kan vi tillsammans med Myndigheten för civilt försvar arbeta för att skapa en bättre beredskap vid kriser, hybridkrig och i värsta fall krig. Vi kan även medverka till att förbättra statistiken när det gäller nollvisionen.

Vi jobbar dessutom mot samma mål. Det borde myndigheten ta tillvara på.