Låt inte storbankerna avveckla kontanterna i strid med folkviljan

I december kom så den efterlängtade kontantutredningen som innehåller ett antal viktiga förslag. Framför allt innebär den att våra politiker nu för första gången är beredda att ta ansvar för att kontantsystemet bibehålls. Storbankerna ska inte längre tillåtas att avveckla kontanterna i strid med folkviljan.

Tre förslag i rätt riktning

Konkret föreslår utredningen:

• Livsmedelsbutiker och apotek ska bli skyldiga att ta emot kontanter. Det gör de oftast i dag men en lag innebär att livsmedels- och apoteksbranschen vet vad som gäller framöver.
• Offentligrättsliga tjänster ska alltid kunna betalas kontant. Det är sådant som sjukvård, tandvård, avgifter för pass och körkort, bilbesiktning och liknande.
• Bankerna blir skyldiga att tillhandahålla kontantservice till både företag och privatpersoner. Den lag som tillkom 2021 har visat sig tandlös och bankernas tillämpning fungerar inte. Utredningen tydliggör nu bankernas skyldigheter samt sätter även ett tak på hur höga avgifterna får vara för denna service.

Alla dessa tre punkter är viktiga steg i rätt riktning – men de går inte tillräckligt långt. Från Kontantupproret vet vi att de starka intressen som vill avveckla kontanterna kommer att fortsätta arbeta i den riktningen. Därför måste ansvariga politiker som ska besluta om lagens utformning se till att den får verklig effekt.

Inför sanktioner

Erfarenheterna från Norge är viktiga här. Deras lag om att kontanter ska accepteras som betalmedel var alldeles för vag och tandlös. Nu i höstas skärptes den med kännbara böter. De svenska politikerna måste under 2025 komplettera lagförslagen med riktig tillsyn och möjligheter till kännbara sanktioner.

Att lagen begränsas till livsmedel och apoteksvaror motiveras med att det är ”livsnödvändiga varor”. Alla som lever i digitalt utanförskap, enligt utredningen en halv till en miljon människor, riskerar att nu bara få handla mat och mediciner, men när de vill köpa en vinterjacka, drivmedel eller ett par skor blir det nobben.

De som drabbas av det kontantlösa samhället är ofta redan socialt utsatta. Det är många äldre, personer med funktionshinder, hotade eller förföljda kvinnor, personer utan ekonomiska marginaler. De riskerar att bli permanent diskriminerade.

Enligt utredningen har storbankerna tjänat 2,7 miljarder per år på att avveckla kontanthanteringen.

Utredningens förslag om offentligrättsliga tjänster borde utvidgas till att gälla all offentlig verksamhet. Det är absurt att du som invånare och skattebetalare i kommunen stängs ute från det allmänna badhuset för att du inte har digitala betalmedel. Samma sak med alla museer. Vad är de till för om inte för att ge allmänheten möjlighet att se deras innehåll? Detta berör även alla turister som vill kunna betala med kontanter.

Rädda kontanterna

När det gäller kraven på bankerna är det inte så mycket att säga annat än att det ska bli intressant att se ifall det demokratiska systemet står pall när bankernas lobbying sätts in för att skjuta förslagen i sank. Enligt utredningen har storbankerna tjänat 2,7 miljarder per år på att avveckla kontanthanteringen.

Utredningen är startpunkten för en politisk behandling som ska ta vid. Partierna har att ta ställning till hur de ser på kontanternas betydelse, både för enskilda och för samhället i stort.

För att skapa en öppen diskussion i frågan anordnar Kontantupproret i samarbete med riksdagsledamoten Torsten Elofsson (KD) ett seminarium i riksdagshusets andrakammarsal 21 januari. Representanter från flera partier medverkar. Vår erfarenhet efter att ha arbetat med kontantfrågan i många år är att den inte är en höger-vänsterfråga, utan mer vilket perspektiv man intar. Det är nu vi har möjlighet att rädda kontanterna i Sverige.