Krav på bättre skydd av dricksvattnet

REMISSRUNDA. Riksintresseutredningens förslag om att grundvattenförekomster ska kunna klassas som riksintresse tas emot väl, många remissinstanser anser att skyddet av dricksvattnet måste gå längre än så.

Grundvatten ska kunna pekas ut som riksintresse och områden som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ska kunna pekas ut som ett område av "väsentligt allmänt intresse". Det föreslår utredaren Elisabet Falemo i Riksintresseutredningen från 2015, som nu har varit ute på en relativt omfattande remissrunda (166 remissinstanser).

Det här är ett förslag som tas emot väl från en rad remissinstanser, även om flera vill gå längre. Det vill säga att inte bara grundvatten ska kunna klassas som riksintresse, utan också ytvattenförekomster. Branschorganisationen Svenskt vatten skriver att införandet av termen väsentligt allmänt intresse "inte ger dessa viktiga källor till dricksvatten ett tillräckligt starkt skydd i jämförelse med ett riksintresse".

Vätterns vatten behöver bättre skydd

I dag är inga dricksvattenförekomster riksintresseklassade, utan endast själva dricksvattenanläggningen. Det är långt ifrån tillräckligt, enligt Elisabeth Lennartsson, ordförande i föreningen Aktion Rädda Vättern.

– Hela baljan Vättern behöver ett starkare skydd, inte bara vattenverket, säger hon till Altinget.

Föreningen skriver i sitt remissvar till miljö- och energidepartementet att både sjöar och stora älvar bör kunna betecknas som riksintresse för dricksvatten. Och, när olika riksintressen sammanfaller, så måste dricksvattnet alltid vara överordnat.

Försvarets intressen på plats tre

– Dricksvatten är det mest nödvändiga vi har om man ställer olika riksintressen mot varandra, säger Elisabeth Lennartsson som anser att dricksvattnet ska komma först, sedan rekreation och naturskydd, därefter kan riksintressen för försvaret få komma in.

Försvarsmakten är föreningen Aktion Rädda Vätterns främsta motpart.

– De har sin skjutbana i vår dricksvattentäkt. Man ska vara oerhört försiktig med vad man stoppar i vattnet. Försvaret ska inte skjuta i sjön, säger Elisabeth Lennartsson som menar att det finns andra platser och anläggningar som skulle vara lämpligare för Försvarsmakten att öva på, än över en av Sveriges viktigaste dricksvattentäkter.

SGU applåderar grundvattenförslag

Sveriges geologiska undersökningar hör till de remissinstanser som inte anser att utredningens förslag bör genomföras, utan att det är bättre att utveckla dagens system. Men att man bör komplettera det befintliga systemet med att även grundvattenförekomster kan riksintresseklassas. En uppgift som SGU gärna tar på sig.

Fler vill skydda ytvatten

SMHI skriver i sitt yttrande att både ytvattentäkter och grundvatten bör kunna klassas som riksintressen och lyfter Vättern som ett exempel där det råder en konflikt mellan skyddet av dricksvattnet och försvarets intressen.

Havs- och vattenmyndigheten skriver att dagens system har en begränsad nytta, där enbart anläggningarna och inte själva vattentäkten kan riksintresseklassas.

Även Boverket avstyrker att utredningens förslag genomförs och ser positivt på de idéer som utredningen har kring att ändra det befintliga systemet. Boverket vill inte införa någon mellanform av riksintresse i form av väsentligt allmänt intresse. Däremot anser Boverket att det är viktigt att skydda jordbruksmark och dricksvatten, men att "formerna för att värna dessa värden behöver utredas vidare".

LÄS OCKSÅ: "Riksintressenas utbredning kan halveras"

Lantbrukarorganisationen LRF anser att det behövs bättre avvägning mellan skyddet av vatten och skyddet av jordbruksmark.

– Det finns en mängd åtgärder vad gäller vatten. Man skyddar vatten på bekostnad av produktion av mat, säger Isabel Moretti, enhetschef för Energi och miljö, på LRF till Altinget.

LRF ser inte något behov av att utöka skyddet av dricksvattenförsörjningen, inklusive grundvattenförekomster, inom riksintressesystemet. LRF hänvisar istället till förslaget i Dricksvattenutredningen.

– De förslagen stöder vi generellt sett, säger Moretti.

Bostäder i konflikt med jordbruk

Även jordbruksmark föreslås i utredningen kunna få den nya föreslagna skyddsformen: väsentligt allmänt intresse. Det är inte tillräckligt, enligt LRF som anser att det finns en fara i dag för att jordbruksmark försvinner, inte minst för att bli bostadsmark i bostadsbristens Sverige.

 – Det är absolut en reell fara. Det är så som produktiv åkermark försvinner i dag, genom exploatering, säger Moretti och konstaterar att där det finns bra åkermark bor det mest folk, därför behöver också åkermarken bättre skydd.

Konflikten jordbruksmark och bostadsbyggande lyfts även fram i Jordbruksverkets yttrande, myndigheten påminner om vikten av att ha ett långsiktigt perspektiv på markanvändningen samt vikten av kommunerna har tillgång till rätt kompetens, för att kunna på en gång tillgodose behoven av nya bostäder och samtidigt långsiktig förvaltning av jordbruksmark.

 

Forrige artikel EU ökar försvarssamarbetet Næste artikel Regeringen kunde styrt tydligare i flyktingkris