Kommissionen: EU har redan ett verktyg mot organiserad desinformation

Bernard Christensen, Jakob Gottlieb och Lars-Åke Lönn lyfter den viktiga frågan om hur koordinerade påverkansoperationer riskerar att underminera det demokratiska samtalet.
EU-kommissionen är medveten om att sociala medier har blivit en plats för organiserad desinformation och att plattformarna behöver göra mer för att förebygga och motarbeta desinformation.
Men vad författarna glömmer är att vi redan har en lagstiftning på EU-nivå som reglerar de digitala plattformarnas hantering av desinformation.
EU adresserar redan riskerna
De risker som artikelförfattarna beskriver adresseras redan i stor utsträckning genom EU-förordningen om digitala tjänster (DSA), som sedan 2024 tillämpas fullt ut i hela EU.
DSA ställer bindande krav på mycket stora onlineplattformar att identifiera och begränsa systemrisker, inklusive omfattande spridning av desinformation och otillbörlig påverkan på valprocesser.
Plattformarna måste genomföra regelbundna riskbedömningar, vidta proportionerliga åtgärder, säkerställa ökad transparens i sina rekommendationssystem samt underkasta sig oberoende granskning.
Pressar bolagen
EU-kommissionen har med stöd av DSA inlett utredningar mot flera digitala plattformar.
Exempelvis granskas Facebook och Instagram för att inte tillräckligt ta itu med spridningen av vilseledande reklam och desinformationskampanjer, medan Tiktok utreds för otillräckliga åtgärder i samband med val, särskilt vad gäller deras rekommendationssystem och betalt politiskt innehåll.
De här utredningarna pågår fortfarande och EU-kommissionen har en kontinuerlig dialog med plattformarna för att få dem att vidta åtgärder som gör att de följer EU:s lagstiftning.
Kommissionen utfärdade i december 2025 böter på 120 miljoner euro till X för att ha brutit mot sina transparensskyldigheter enligt DSA
Om den här dialogen inte leder fram till en överenskommelse eller om EU-kommissionen anser att plattformar brister i sin efterlevnad av regelverket kan EU-kommissionen besluta om betydande sanktioner i form av böter på upp till sex procent av företagets globala årsomsättning.
Kommissionen utfärdade i december 2025 böter på 120 miljoner euro till X för att ha brutit mot sina transparensskyldigheter enligt DSA.
Kräver samarbete på alla nivåer
DSA är en del av EU:s bredare strategi för att skydda demokratin i den digitala tidsåldern som innehåller annan lagstiftning, till exempel transparensregler för politisk reklam, samt samarbeten med faktagranskare och civilsamhället.
Vi delar uppfattningen att arbetet mot organiserad desinformation kräver fortsatt arbete med kraftfullt genomförande av befintlig EU-lagstiftning, och genom ett starkt samarbete med civilsamhälle och berörda nationella myndigheter.
I Sverige har vi ett tätt samarbete med de svenska DSA-myndigheterna Post- och Telestyrelsen, Mediemyndigheten och Konsumentverket. För att kunna skydda demokratin i den digitala tidsåldern behöver vi arbeta tillsammans nationellt, på EU-nivå och internationellt.
Så skyddar vi demokratin mot organiserad desinformation
Sociala medier har blivit plats för organiserad desinformation, ofta kopplad till ryska påverkansoperationer. Vad som behövs nu är att plattformarna antingen inför ett system för att stoppa trollanvändare eller så krävs lagstiftning för id-verifiering, skriver Bernard Christensen, Jakob Gottlieb och Lars-Åke Lönn.
Artikeln är skriven av













