Jordbruksverket: Åtgärder för att hantera extrem torka kan förbättras

DEBATT. Sverige har inte utnyttjat åtgärderna som finns inom landsbygdsprogrammet. Skördeskadeskydd och finansiella instrument bör övervägas inför kommande budgetperiod. Men marknadslösningar bör prioriteras, skriver Bengt Johnsson från Jordbruksverket. 

Bengt Johnsson
Jordbrukspolitisk utredare, Jordbruksverket


Sommaren 2018 blev både varmare och torrare än normalt. Det påverkade jordbruket på ett negativt sätt i hela landet. Alla produktionsgrenar har lidit skada i större eller mindre omfattning. Genom stora ansträngningar bland de enskilda jordbrukarna har konsekvenserna begränsats men trots det kommer spåren av torkan finnas kvar under flera år framöver.

Att konsekvenserna blev förhållandevis små beror bland annat på samverkan mellan jordbrukare, mellan jordbrukare och myndigheter samt att en flexibel tillämpning av regler var möjlig. De arbetssätt som tillämpades under sommaren 2018 gav många goda erfarenheter.

Högre priser än normalt

Hela landet drabbades sommaren 2018 av långvarig torka i kombination med höga temperaturer. Avkastningen för i princip alla grödor blev betydligt lägre än normalt. Knapphet både inom Sverige och i närliggande länder på de flesta grödor gjorde att priserna steg kraftigt.

Stigande priser kompenserade delvis skördebortfallet för jordbrukare som har vegetabilieproduktion för försäljning. Animalieproducenterna har främst påverkats av stigande priser för foder.

För att kompensera skördebortfallet av grovfoder (ensilage och hö) har jordbrukarna fått sätta in stora resurser för att hitta alternativ, det har skett till exempel genom att skörda träda, köpa halm och ersätta grovfoder med mera spannmål. För den spannmålsbaserade animalieproduktionen har de låga skördarna lett till att mer foder fått köpas in och till betydligt högre priser än normalt.

Mindre buffertar framöver

Jordbruksverkets beräkning visar att ersättningen till jordbrukarnas eget arbete och kapital minskade med 6 miljarder under 2018 jämfört med närmast föregående år. Lönsamheten har försämrats för i stort sett alla men många jordbrukare har haft egna ekonomiska reserver och kontakterna med kreditgivarna som har fungerat väl.

Jordbruket kommer att vara utsatt för påfrestningar, både på marknaden och i produktionen, eftersom buffertar i form av lager och ekonomiska reserver är mindre än normalt. Anpassningarna som gjorts på enskilda företag, i industriledet, bland rådgivare och myndigheter har mildrat effekterna av torkan.

Den oro som fanns tidigare under 2018/19 för omfattande utslaktningar med mera har inte blivit så allvarlig som befarats. På längre sikt finns det en grundläggande optimism bland jordbrukarna. När de kortsiktiga konsekvenserna har hanterats finns det en vilja att investera och utveckla företagen. Torkan 2018 bedöms därför inte på en övergripande nivå förändra produktionens inriktning och omfattning.

Motverka ryktesspridning och oro

Hur ska jordbruket klara framtida påfrestningar från extremt väder? Stabil lönsamhet på företagsnivå är den viktigaste faktorn för att det enskilda företaget ska vara motståndskraftigt. En god lönsamhet ger utrymme för förebyggande åtgärder som till exempel jordförbättrande åtgärder och lagerhållning samt en ekonomisk buffert.

Ökad medvetandegrad i samhället om effekterna av extremt väder ger större möjligheter för att göra rätt. Detta kan ske genom att expertmyndigheter och aktörerna i livsmedelskedjan tillsammans förmedlar kunskap till allmänhet och beslutsfattare. Om alla har en samsyn om läget kan åtgärder som sätts in få ett effektivare genomslag och det motverkar ryktesspridning och oro.

Samverkan på olika nivåer

Samverkan behövs på olika nivåer, det är viktigt att myndigheterna på respektive nivå tar ledningen i samverkansarbetet. I det praktiska arbetet är det däremot de enskilda jordbrukarna som utifrån sina egna förutsättningar ska ges arbetsro för att lösa de problem som extrema väderhändelser leder till.

Samverkan ger också möjlighet att snabbare ändra lagar och regler som kan förhindra att åtgärder vidtas. Det är viktigt att ansvariga myndigheter noga följer läget och har en planering för hur lägen med extrema förutsättningar ska hanteras.

Det svenska lantbruket behöver anpassa sig för att förebygga negativa effekter av klimatförändringen. I den nya jordbrukspolitiken och i landsbygdsprogrammet/den strategiska planen blir det viktigt att välja åtgärder som stöder klimatanpassningen och ökad hållbarhet i lantbruket.

Plan för vattenhushållning

Tillgången på vatten är av avgörande betydelse för att klara år med värme och torka. Jordbruksmark som är i bra kondition klarar extremt väder förhållandevis bra. Dränering och hög mullhalt är några exempel som gör marken mer motståndskraftig.

För att minska den affärsmässiga risken är det viktigt att jordbrukaren har en strategi för hur olika former av kontrakt ska användas. Till följd av torkan har jordbrukarna prövat nya metoder som i en hel del fall visat sig vara användbara även under normala år. Samarbete mellan jordbrukare har varit en avgörande faktor för att klara utmaningarna.

Värdefulla insikter och erfarenheter

Torkan under 2018 har lett till att nya metoder fått prövas. En del av dessa kan vara användbara även under år med normala förhållanden. Det är viktigt att sådana tillämpningar får spridning och kan användas av flera.

Rådgivningen är extra viktig i krislägen så att den enskilde jordbrukaren inte själv måste pröva sig fram. Rådgivning för extrema vädersituationer och för krishantering i stort är områden som kan behöva förbättras.

Inom landsbygdsprogrammet finns åtgärder för att hantera risker. Sverige har hittills inte utnyttjat dessa. Skördeskadeskydd och finansiella instrument är åtgärder som bör övervägas inför kommande budgetperiod, marknadslösningar bör dock prioriteras.

Forrige artikel Läkare utan gränser: Evakuera de grekiska öarna nu Läkare utan gränser: Evakuera de grekiska öarna nu Næste artikel Thomas Morell (SD): Rastplatser förknippas med obehag Thomas Morell (SD): Rastplatser förknippas med obehag