Inga silkesvantar i riksdagen

PARTILEDARDEBATT. Terror, organiserade brott, rysk upprustning, ökade försvarsutgifter. Det var inte de mjuka frågorna som dominerade årets första partiledardebatt.

Det var en debatt där ett av nyckelorden var oro och som präglades av terrordåden under 2016 och rapporter om att fler medborgare inte känner sig säkra.

Från statsminister Stefan Löfven var budskapet att det nu handlar om att skapa säkerhet och trygghet och att regeringen ”inte viker en tum” vad det gäller kampen mot terrorism och den organiserade brottsligheten. Han upprepade en rad av de förslag och planer i kampen mot brott som ministerduon på justitiedepartementet – Johansson/Ygeman presenterade strax före jul.

Hårdare tag

Från de andra partiledarna var också budskapet att det nu handlar om att vara hård mot buset.

När det kommer till konkreta lagförslag inom kriminalpolitiken är enigheten stor mellan blocken. Det är inte så konstigt då flera av de förslag som nu blir till lag har sin upprinnelse i utredningar från allianstiden. Miljöpartiet som i opposition ofta opponerade mot förslag om straffskärpningar och nya spaningsmetoder är nu på samma linje som Socialdemokraterna och de borgerliga. Och språkröret Gustav Fridolin underströk att det nu handlar om att bygga ett gott samhälle, ta i med krafttag mot yrkeskriminella och hindra unga på glid. 

– Det finns ingen motsättning i att vara hård mot kriminalitetens orsaker och hård mot kriminalitet, slog Fridolin fast.

Sverigedemokraterna har sedan länge haft en hård kriminalpolitik som en paradgren. I nuläget är det enbart Vänsterpartiet som inte faller in i den mer hårdföra retoriken.

Finanser saknas

Men när det kommer till anslag blir skiljelinjen tydligare. De borgerliga understryker att ytterligare pengar måste till för att anställa fler poliser och ge dem högre löner.

– Det saknas långsiktiga förutsättningar för polisen och vi tycker att regeringens budget för polisen är underfinansierad, sade Andreas Carlson, gruppledare för KD, till Altinget efter debatten.

 Det senaste årets kris inom polisen där grova brott inte utreds på grund av brist på resurser och där poliser lämna yrket var också ett återkommande tema.

Moderatledaren Anna Kinberg Batra upprepade att regeringen borde avskeda rikspolischefen Dan Eliasson. Den omfattande reformen inom polisväsendet brukar anges som ett skäl till problemen inom polisen. Just den kan inte skyllas på Eliasson då den beslutades i stor enighet mellan riksdagens partier. Statsminister Löfven sade att han har förtroende för Eliasson, men att det behövs förändring för att syftet med reformen, en effektivare polis och att få fler poliser ute bland medborgarna, ska få genomslag.

Försvaret ska växa

Till oron för terror och kriminalitet ska fogas oron för ett upprustande Ryssland. De borgerliga och SD vill också ge ökade anslag till försvaret. En substantiell anslagsökning kan inte vänta till nästa försvarsbeslutsperiod 2021-2026 utan måste tillföras redan i närtid, anser oppositionen. Det finns sedan 2015 en uppgörelse om försvaret och dess ekonomi för de innevarande fem åren, men den bör nu byggas på ytterligare, anser oppositionen. Det är en fråga som lär dominera våren.  

Allianspartierna anser att försvarsanslagen ska uppgå till en viss del av BNP, högre än de cirka 1 procent av BNP som anslagen i dag landar på. Liberalerna anser att 2 procent är en rimlig nivå och Centern vill att Sverige ska ligga på ett nordiskt genomsnitt.

 Stefan Löfven värjer sig mot detta.

 – Ett BNP-mått är inte allena saliggörande. Det är försvarets förmåga som räknas, sammanfattade statsministern.

Numera är Natofrågan ett stående inslag i varje partiledardebatt. Och när de borgerliga partierna nu har en enad linje om att Sverige ska söka medlemskap har de opinionen på sin sida.

I den senaste mätningen från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anser 45 procent av de tillfrågade att Sverige snarast eller på sikt ska bli medlemmar i Nato.  34 procent anser att Sverige ska stå utanför försvarsalliansen.

Forrige artikel Ökat samarbete med Finland prio för regeringen Næste artikel EU-domstolen banar väg för ny lag om datalagring
Nya Rakel på gång – ska inte vara helägt av staten

Nya Rakel på gång – ska inte vara helägt av staten

GENERATIONSSKIFTE. Kommunikationssystemet Rakel ska få en efterföljare som ska kunna överföra bilder och mer data. Men nu vill regeringen att privata företag ska involveras och därmed kommer inte staten längre äga hela infrastrukturen.