Debatt

Grön ungdom: Ge den mest akuta säkerhetsfrågan mer utrymme

DEBATT. Klimathotet är den mest akuta säkerhetsfrågan i dag, men får mindre utrymme i debatten än militära hot. Vi bör inrätta ett nationellt krislager, en självförsörjningsstrategi även för läkemedel och att bördig åkermark skyddas, skriver Hanna Lidström och Wanja Kaufmann från Grön ungdom.

Wanja Kaufmann och Hanna Lidström.
Wanja Kaufmann och Hanna Lidström.Foto: Grön ungdom
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Hanna Lidström
Språkrör, Grön ungdom
Wanja Kaufmann
Internationell sekreterare, Grön ungdom
 
För en vecka sedan samlades Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska elit i Sälen — på Folk och Försvars rikskonferens — för att diskutera säkerhet, försvar och krisberedskap. Forumet är otroligt viktigt, och spelar stor roll för det säkerhetspolitiska engagemangets och den säkerhetspolitiska diskursens utveckling — trots det märktes tyvärr en uppenbar brist i den samlade deltagarskarans kompetens kring de riktigt akuta säkerhetshoten.

Brådskande hot läggs på nybörjarnivå

Under årets rikskonferens fanns två programpunkter om klimat på schemat. Initiativet är bra och välkomnas av oss. Tyvärr låg nivån på de diskussioner som fördes på en mycket grundläggande nivå och gick inte in på några som helst lösningar eller förslag på hur en ska möta de stora hot och allvarliga konsekvenser som vi står inför. De riktigt avancerade diskussionerna på konferensen kretsade kring mer traditionella försvars- och säkerhetsfrågor, som militärens personalförsörjning och försvarsvilja.

Det oroar oss att diskussionerna kring våra mest brådskande hot att bemöta läggs på nybörjarnivå i en tid som denna. Vi anser att en ska kunna förvänta sig mer av Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska elit. Finns ej kunskapen — finns ej viljan att finna lösningar — så kommer det att ha hunnit bli för sent innan tillräckliga beredskapslösningar kommer på plats.

Den mest akuta säkerhetsfrågan av de alla

När Gröna lyfter vikten av att fokusera på andra hot än militära blir vi ofta avfärdade som naiva idealister. När vi vill sätta klimathotet högst upp på agendan i försvars- och säkerhetspolitiska diskussioner blir vi betraktade som flummiga. Klimathotet är dock i högsta grad en relevant säkerhetsfråga. Och inte bara det - det är det mest akuta av de alla.

Klimathotet skiljer sig från alla andra säkerhetshot på två mycket viktiga punkter.

Vi föreslår även att statens budget för försvar och samhällets krisberedskap ska höjas till 2 procent av BNP.

1. Det är inte ett potentiellt hot. Klimathotet är inte något osäkert, utan något som vi helt säkert vet kommer inträffa. Detta till skillnad från militära hot, som är och diskuteras som potentiella. Trots detta får militära hot ett oproportionerligt utrymme - dels i den försvars- och säkerhetspolitiska debatten, men även i Försvarsmaktens mandat.

2. Klimathotet är aktuellt NU. Redan nu kan vi se hur extremväder och -temperaturer ger upphov till bränder och översvämningar som skadar både privat egendom, viktig infrastruktur och människor. Det är inte bara ett framtida hot som vi måste göra oss redo att värja oss mot - det skördar liv och orsakar skador redan idag. För att undvika att klimatförändringarna börjar förstärka sig själva, och på så vis leda till en snöbollseffekt som är bortanför vår kontroll och inte längre går att stoppa, behövs agens nu.

Måste börja dominera debatten

Att inte se det allvar som klimathotet innebär är naivt. Finns det något som helst seriöst intresse att bygga ett samhälle som kan stå pall mot vår tids största hot måste klimat och beredskap börja dominera den försvars- och säkerhetspolitiska debatten.

Dessa konkreta förslag kan rusta Sverige

Vi ser inte att försvars- och säkerhetsfrågorna är frågor som kan isoleras. För att kunna förebygga de konsekvenser och hot som klimatförändringarna innebär behöver vi jobba på många olika områden. Våra utsläpp måste minska drastiskt och vi behöver bli bättre på att ta hand på miljön. Utöver att jobba allmänt med att minska vårt ekologiska fotavtryck menar vi dock också att det behövs tydliga, konkreta säkerhetspolitiska förslag för att rusta Sverige (och Europa) inför den enorma klimatkatastrof vi står inför.

Med anledning av detta föreslår Grön Ungdoms förbundsstyrelse till förbundets riksårsmöte i februari bland annat att en självförsörjningsstrategi som innefattar livsmedel, vatten och läkemedel ska införas, att ett nationellt krislager ska inrättas, att alla kommuner ska ta fram egna klimatanpassningsstrategier, att bördig åkermark ska skyddas med lagstiftning, att RescEU (EU:s program för civilskydd och katastrofberedskap) ska breddas och omfatta en självförsörjande strategi på EU-nivå och att hemberedskap ska inkluderas i den svenska läroplanen inom ramarna för ämnet hemkunskap. Vi föreslår även att statens budget för försvar och samhällets krisberedskap ska höjas till 2 procent av BNP, och denna höjning öronmärks till civilförsvaret och krisberedskap — från och med nu måste varenda öre vara rätt prioriterat.

Vi uppmanar nu andra

Har vi inga tydliga säkerhetspolitiska strategier för att värja oss mot den klimatkris som komma skall är det inte en politik för ökad säkerhet. Det är dags för en säkerhetspolitik värd namnet. För att vi ska kunna föra en sådan krävs politisk vilja.

Vi Gröna har förslag på lösningar. Vi uppmanar nu andra politiska rörelser att komma med sina förslag, och att tillsammans med oss ställa krav på en mer välprioriterad politik som syftar till ett säkrare Sverige och en säkrare omvärld — på riktigt.

Nämnda personer

Hanna Lidström

Tidigare språkrör Grön ungdom
Läkarstudent (Karolinska institutet)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00