Grafik: Regeringen pekar ut Ryssland som hot – mindre fokus på Kina

Utrikesministern Ann Linde (S) läste i onsdags upp årets utrikesdeklaration för riksdagen. I den presenterade Linde Sveriges största säkerhetsrisker och globala hot. Bland annat nämner hon Rysslands intåg i Ukraina och evakueringen från Afghanistan. Men hon lyfter också klimatkrisen som ett säkerhetshot, samt pandemin. 

I grafiken nedanför visas hur många gånger Ann Linde nämnde olika länder.

Hela deklarationen startar med Ryssland och vilket säkerhetshot landet utgör i Europa och den militära närvaron i Ukraina tas upp som ett exempel.

Rysslands utspel om ett svenskt Natomedlemskap tas också upp. Utrikesministern sa att det inte är upp till Ryssland att diktera Sveriges säkerhetspolitiska val. Linde deklarerade också att Sverige ska fortsätta med samma hållning som tidigare och inte ansöka om Natomedlemskap. 

Ann Linde sa slutligen att regeringen tänker fortsätta samarbeta med Ryssland via diplomati, men att Sverige måste vara förberett på att Ryssland kan välja en annan väg.

Kinas hantering av Taiwan

Däremot är det mindre fokus på Kina. Det som nämns handlar om Sveriges handel med Kina och att Sverige måste föra samtal om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Dessutom nämner Linde Kina som en nödvändig samarbetspartner inom global hälsa och klimatomställning.

Joar Forsell (L) frågar i den efterföljande debatten Ann Linde om regeringens ställning till Taiwan och om man fördömer de flygningar som Kina gjort över ön, då Taiwan inte tas upp en enda gång i utrikesdeklarationen. 

– Det är beklagligt att Kina gör aggressioner mot Taiwan och vi verkar för att Taiwan ska kunna delta i internationella organisationer. Men som övriga EU-länder stödjer Sverige den så kallade ett Kina politiken, så vi ser inte någon möjlighet att erkänna Taiwan som självständig stat, svarar Ann Linde.

Nya ambassadörer för vård och klimathot

Stort fokus ligger på klimatkrisen. Regeringen vill lyfta klimatet som en stor säkerhetsrisk och hoppas Sverige ska vara ledande i en global klimatomställning. Utrikesministern nämner bland annat FN-mötet Stockholm+50 som Sverige ska stå värd för i juni som ett sätt att internationellt diskutera frågan.

Linde pekar på behovet av en jämlik fördelning av coronavaccin och lyfter Sveriges bidrag till Covax, som delat ut en miljard vaccin runt om i världen.

För att bemöta problemen tillsätter regeringen två nya ambassadörer. En ambassadör för klimat och säkerhet samt en för global hälsosäkerhet, placerade på socialdepartementet. 

Utrikespolitiska hot

Ann Linde varnar om en demokratisk tillbakagång. Hon nämner militärkupperna i Myanmar och Mali, samt pekar på talibanernas maktövertagande i Afghanistan som exempel. Anledningen till tillbakagången tror regeringen har att göra med nationalistiska och högerpopulistiska partier. För att bekämpa det anser regeringen att kvinnors deltagande, rättsstatens principer och hbtqi-personers rättigheter vara centrala och respekteras internationellt. 

Utrikesministern pratar också om kärnvapen som ett hot och nämner att Sverige ska fortsätta jobba för global nedrustning. I samma stycke nämner Ann Linde Stockholmsinitiativet som innehåller 22 specifika steg för nedrustning av kärnvapen. 

Lindes känga till Trump

USA nämns precis som tidigare år. Förra administrationen som leddes av Donald Trump får kritik av Linde. Hon ser att USA är tillbaka på den globala arenan som en konstruktiv partner och syftar på Joe Bidens inställning i klimat och försvarspolitik. 

Demokratitoppmötet Summit for Democracy som Joe Biden stod värd för nämns också som något där Sverige hade en framträdande roll.