Gör det enklare att glasa in balkongen

Regeringens lagrådremiss om ett nytt regelverk för bygglov innehåller vissa positiva förändringar, exempelvis regelförenklingar för tillbyggnader och vissa fasadändringar. Men en stor brist kvarstår: det saknas en tydlig praxis och gemensam tolkning för hur reglerna ska tillämpas, inte minst kring om en åtgärd ska klassas som en tillbyggnad eller en fasadändring.

Risk för godtyckliga bedömningar

Det leder till otydlighet och minskad förutsägbarhet inom regelverket, vilket tidigare påpekats av SKR och Sveriges Arkitekter. För den som bor i flerbostadshus och vill glasa in sin balkong innebär det fortsatt osäkerhet och godtyckliga bedömningar beroende på var i landet man bor.

Olika kommuner tolkar reglerna på olika sätt, vilket leder till en problematisk situation för fastighetsägare. Utan tydliga riktlinjer finns risken att vissa kommuner behåller en restriktiv linje medan andra blir mer tillåtande. Resultatet blir en ojämn tillämpning av lagen och fortsatt långa handläggningstider för något så enkelt som att glasa in en balkong.

Om Sverige drar lärdom av Finland skulle det kunna öka antalet inglasningar från dagens 5 000 per år till 25 000 och skapa upp till 2 000 nya jobb i byggsektorn.

Att få glasa in sin balkong bör inte vara beroende av en enskild kommuns tolkning av regelverket. I vårt grannland Finland, som har en tydlig praxis etablerad, har detta lett till en femfaldig ökning av antalet balkonginglasningar och en korresponderande positiv effekt på byggsektorn.

Minska administrativt krångel

Om Sverige drar lärdom av Finland skulle det kunna öka antalet inglasningar från dagens 5 000 per år till 25 000 och skapa upp till 2 000 nya jobb i byggsektorn. För att detta ska bli verklighet krävs att balkonginglasning blir till en del av det generella bygglovet för flerbostadshus.

För att reglerna verkligen ska bli enklare krävs följande:

• Gör balkonginglasning till en del av bygglovet
  I dag måste varje inglasning prövas separat, vilket skapar onödiga administrativa hinder. Genom att inkludera inglasningar redan i det ursprungliga bygglovet vid nybyggnation skulle man minska både kostnader och handläggningstider.
• Räkna inte inglasade balkonger som bruttoarea
  I dag räknas en inglasad balkong in i byggnadens totala bruttoarea, vilket påverkar byggrätter och skapar ekonomiska hinder för fastighetsägare. Denna regel måste moderniseras för att stimulera fler inglasningar.
• Utvidga rotavdraget till att omfatta balkonginglasningar
  Villaägare kan utnyttja ROT-avdraget för att bygga uterum och inglasade altaner, men lägenhetsinnehavare nekas samma möjlighet. Detta är en ologisk skillnad som regeringen kan rätta till.

Förenklaringrna kan bli tandlösa

Regeringen har tagit initiativ till förenklingar i bygglovsprocessen, men utan enhetliga riktlinjer och en etablerad praxis riskerar förändringarna att bli tandlösa. Byggreglerna måste vara tydliga och förutsägbara för att verkligen göra skillnad för fastighetsägare, byggsektorn och kommuner. Om regeringen menar allvar med att underlätta byggprocesser och minska byråkratin, måste den säkerställa att nya regler inte bara är enklare på pappret – utan också i praktiken.