Debatt

Förslaget om hemliga tvångsmedel hotar källskyddet

Det nya förslaget om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel hotar källskyddet på flera punkter. Källor måste kunna lita på att de inte avlyssnas när de kontaktar journalister som jobbar med att granska viktiga samhällsfrågor. Det är grundläggande i en demokrati, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.

Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.
Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson
Ulrika Hyllert
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I våras överlämnades utredningen ”Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel” till dåvarande justitieminister, Morgan Johansson. Utredningen var en del i den förra regeringens så kallade ”34-punktsprogram mot gängkriminalitet”. Önskelistan från Morgan Johansson till utredaren var lång och utredaren gick regeringen till mötes på i princip alla punkter.

Om förslaget genomförs kommer det att innebära att åtgärder som till exempel hemlig övervakning respektive hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation kommer att användas i högre utsträckning, och riktas mot fler personer.

Om förslaget blir verklighet ökar risken för att redaktioner och andra utrymmen som inte får avlyssnas kommer att avlyssnas.

Stor vikt för demokratin

Allmänheten ska kunna lita på att uppgifter som lämnas till media är skyddade. Det är av stor vikt för demokratin. Det förbättrar också förutsättningarna för att viktiga samhällsfrågor som korruption och kriminalitet ska kunna granskas på ett bra sätt. När polisen samlar in uppgifter finns det alltid risk att uppgifter som omfattas av källskydd hamnar i fel händer. Här finns det dock i dag tydliga regler om att den typen av uppgifter inte får samlas in.

Råkar uppgifterna trots allt ändå samlas in ska de förstöras. Även om det inte föreslås någon förändring på den punkten innebär det nya förslaget stora risker för källskyddet.

Utredningen föreslår bland annat att det införs nya så kallade ”straffvärdeventiler”. I dagens system är huvudregeln att det krävs att straffvärdet för brottet överstiger fängelse i två år, när myndigheten ska besluta om användandet av ett hemligt tvångsmedel. Men nu föreslås att det istället införs en möjlighet att lägga ihop straffvärdet för flera olika brott. Som utredningen noterar kommer den föreslagna förändringen innebära att avlyssningsförbudet, det vill säga förbudet mot att avlyssna till exempel journalisters källor, kommer att aktualiseras i fler fall än i dag.

I dag får beslut om att använda vissa hemliga tvångsmedel, som till exempel hemlig rumsavlyssning, knytas till en viss plats. Utredningen föreslår nu att man i stället ska få knyta beslutet till en viss person. När det gäller avlyssning av journalistiska redaktioner finns det ett tydligt förbud mot avlyssning.

Om förslaget blir verklighet ökar risken för att redaktioner och andra utrymmen som inte får avlyssnas kommer att avlyssnas.

Beakta vår kritik, regeringen

Utredningen vill också öka möjligheten att fatta så kallade interimistiska beslut om hemliga tvångsmedel. Det innebär att åklagare, istället för domstol, fattar beslut för att polisen snabbare ska kunna agera. Att det som huvudregel är domstol och inte åklagare som fattar beslut om hemliga tvångsmedel är en rättssäkerhetsgaranti. Det innebär en viss tröghet i systemet, men fördelen är att det finns större möjlighet att upptäcka eventuella juridiska hinder mot åtgärden, till exempel förbudet mot avlyssning av redaktioner. Förslaget om snabbare beslutprocesser är därmed också ett hot mot källskyddet.

Den tekniska utvecklingen går snabbt och det är naturligt att lagstiftningen anpassas efter nya förutsättningar att bekämpa brott. Samtidigt måste principer om till exempel källskydd beaktas när nya regler införs. På den punkten lämnar utredningen mycket i övrigt att önska. Med tanke på vad de partier som nu vill bilda regering har för kriminalpolitisk profil är det inte mycket som talar för att utredningen kommer ligga och samla damm på justitiedepartementet när den nya justitieministern har tillträtt. Journalistförbundet förutsätter att den nya regeringen beaktar den kritik som förbundet framfört i sitt remissvar och värnar källskyddet i den fortsatta lagstiftningsprocessen.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget