EU-domstolen banar väg för ny lag om datalagring

BROTT. Sverige kommer att behöva en ny lagstiftning kring den kontroversiella datalagringen. Efter EU-domstolens utslag förbereder regeringen nu en lagändring.

 – Vi kommer att behöva snabbutreda detta för att få en ny lagstiftning på plats, säger inrikesminister Anders Ygeman (S) till Altinget.

Strax före jul kom EU-domstolen fram till att den typ av generell data- och telelagring som den svenska lagen innebär inte är förenlig med EU-rätten. Lagen, som är en effekt av ett EU-direktiv som också har underkänts av domstolen, innebär att operatörerna är skyldiga att lagra uppgifter om tele- och datatrafik i sex månader.

Integritet mot brottsbekämpning

Dessa uppgifter, som exempelvis gäller vem som har kontaktat vem, var det har skett och vid vilken tidpunkt, kan sedan begäras ut av polis och åklagare vid en brottsutredning. Datalagringen är kontroversiell och flera operatörer har länge klagat på lagen som dels anses betungade för företagen, dels hotar den personliga integriteten hos kunderna.

Samtidigt anser polis och åklagare att lagringen är avgörande för att kunna utreda grova brott och exempelvis bevisa att en misstänkt har varit på brottsplatsen.

– Det är uppenbart att vi måste ha ett samtal med teleoperatörerna om hur vi ska gå vidare. Det handlar dels om hur de lever upp till sina förpliktelser att bidra till att utreda allvarlig brottslighet, vilket de flera gånger har sagt att de vill, dels hur en framtida lagstiftning ska se ut, säger inrikesministern.

Enligt Ygeman krävs det starkare integritets- och rättssäkerhetsgarantier än i den tidigare lagstiftningen.

Samtal med teleoperatörer

Samtalen med operatören kommer att inledas skyndsamt, enligt Anders Ygeman. Det är dock för tidigt att ange en tidsplan för processen fram till en ny lag, men detta kommer också att mejslas ut inom kort, enligt Ygeman.

Han pekar också på att utlåtandet från EU-domstolen inte är alldeles glasklart.

– Det är väldigt otydligt och delvis motstridigt. Vi kämpar fortfarande med att analysera exakt vad det innebär, säger han.

Anders Ygeman pekar på att polis och åklagare är beroende av trafikuppgifterna för att kunna utreda allvarlig brottslighet, som exempelvis mord, terrorism, rån och våldtäkter, och få fram bevisning och sätta fast förövarna.

 Ett exempel är mordet vid Vårväderstorget på Hissingen i Göteborg 2015.

– Det hade aldrig gått att knyta gärningsmännen till det brottet utan trafikuppgifterna, säger Ygeman.

Samtidigt finns det fall där misstänkta har suttit häktade länge, men har kunnat frikännas på grund av uppgifter om data- och mobiltrafik, enligt inrikesministern.

Barnpornografi är ett annat brott som enligt Ygeman skulle bli omöjligt att utreda utan hjälp av trafikuppgifter.

– En del av detta är abonnemangsuppgifter och IP-adresser och om man inte har tillgång till den informationen kan du inte ställa någon till svars, säger han.

Snabb lösning

Från oppositionens sida vill man se en snabb lösning.

– Det är viktigt att regeringen analyserar detta snabbt och återkommer med förslag till lagstiftning som gör det möjligt för polisen och Säkerhetspolisen, inte minst vid terrorbrott, att få ut den här informationen, säger Roger Haddad, Liberalernas rättspolitiske talesperson, till Altinget.

För att justera i lagen kan regeringen exempelvis titta på lagringstider, brott och straffnivåer, menar Haddad.

– Men det är oerhört viktig att rättsväsendet kan beställa den här typen av information. Det gäller inte bara terrorbrott utan också barnpornografibrott och andra typer av grov kriminalitet som vi inte skulle komma åt utan den här typen av information, säger han. 

Forrige artikel Inga silkesvantar i riksdagen Næste artikel Livsmedelsstrategin över första mållinjen Livsmedelsstrategin över första mållinjen