Ett år med massflyktsdirektivet – ”Dags att hitta långsiktiga lösningar”
När Ryssland för ett år sedan invaderade Ukraina agerade EU snabbt och enat för att ge tillfälligt skydd åt de miljoner människor som flydde kriget. Men vad händer med det tillfälliga skyddet om kriget fortsätter? ”Medlemsländerna måste börja diskutera möjliga gemensamma lösningar”, säger Alberto Horst Neidhardt, migrationsexpert på European Policy Centre.
Charlotta Asplund Catot
Redaktör Altinget EUDen 24 februari är det ett år sedan Ryssland invaderade grannlandet Ukraina och den största fördrivningen av människor i Europa sedan andra världskriget triggades igång.
Dagarna efter invasionen tog sig miljoner ukrainare över gränsen till EU. Endast en vecka efter invasionen tog EU-länderna ett enhälligt beslut att aktivera ett näst intill bortglömt, och aldrig tidigare använt, direktiv, för att ge människorna som flydde kriget tillfälligt skydd.
– Vi kommer att ge medlemsländerna kapacitet att hantera krisen på ett ordnat och effektivt sätt. Vi kommer att bevilja människor i nöd uppehållstillstånd, ge dem tillträde till arbetsmarknaden och bostäder, sade EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson när förslaget att damma av direktivet lades fram.
Under sju års tid har EU-länderna inte kunnat enas om ett system för ansvarsfördelning av flyktingar, men på sju dagar lyckades man ta ett enhälligt beslut om att aktivera massflyktsdirektivet.
Alberto Horst Neidhardt , Migrationsexpert på tankesmedjan tankesmedjan European Policy Centre
Säkerhet
