De nya bygglovsreglerna – ett hastverk som kan ge merarbete

Senaste stora förändringen av byggregler var nya Plan- och bygglagen 2011. Sedan dess har PBL ändrats otaliga gånger och ibland förhastat. En branschkunnig påstod 50 gånger, alltså fler än 3 ggr/år. (Jag har inte räknat, bevare mig väl.)

I stället för att förebygga problem redan i bygglovsprocess kommer felbyggen behöva lösas i efterhand med de nya reglerna.

Min analys är att det helt enkelt verkar vara svårt att få till byggregler som funkar bra i praktiken. Regeringen är således modiga när de levererar en lagrådsremiss med de största förändringarna på nästan 15 år. Här är min bild av läget som byggnadsnämndens ordförande i Huddinge kommun.

Stärkt äganderätt – men inte för alla

Regeringen vill förenkla för den enskilde och stärka äganderätten. Det är en utgångspunkt som jag applåderar och jag är övertygad om att flera av förändringarna kommer landa bra. Men förenklingarna berör i första hand småhusägare. Exempelvis flerbostadshus och företagsbyggnader får inte samma lättnader på bygglov. Här kunde fler fått mer förenklingar på köpet!

I sammanhanget måste nämnas att solceller inte kommer underlättas mer än i dag, och här missar regeringen en lågt hängande frukt. Solceller på hustak är snart lika vanliga som rinnande vatten inomhus, inte minst med tanke på energikrav från EU, och återigen kommer svensk lagstiftning ligga steget efter.

Problemlösning i efterhand på skattebetalarnas nota

I stället för att förebygga problem redan i bygglovsprocess kommer felbyggen behöva lösas i efterhand med de nya reglerna. Det blir således upp till grannar att anmäla till kommunen om de ser fel- eller fuskbyggen. Notan hamnar på skattebetalarna eftersom kommunernas tillsyn bekostas av skattemedel, till skillnad från bygglov som betalas av den lovsökande. Den som bygger riskerar också att hamna i kläm om ett bygge måste ändras när det står färdigt.

Vi tar Attefallsreformen som ett exempel. För att bygga ett Attefallshus krävs i dag bara en anmälan till kommunen. I Huddinge hade 68 procent av anmälningarna år 2023 sådana brister att de inte fick startbesked. Medan utredning och remissinstanser föreslog att Attefallshus skulle bli bygglovspliktiga går regeringen åt andra hållet och tar i stället bort anmälan.

Dessutom slås friggebods- och Attefallsreglerna ihop så att fler och mindre komplementbyggnader kommer tillåtas på varje tomt, vilket sannolikt bara ökar problemen. Regeringens svar? Det ska lösas genom tillsyn, alltså att grannar anmäler varandra när bygget redan står på plats.

En reform som skapar konflikter

Och på tal om Attefallsreformen: Friheten för den enskilde att bygga sig en liten extra bostad på tomten är fullt rimlig i mina ögon, men vi kan inte blunda för att det på sina håll blivit ett problem i lokalsamhället och skapar konflikter mellan grannar.

I Huddinge har många fritidshusområden omvandlats till tätbebyggelse och där har problemen visat sig tydligt. För om kommunen planerar för exempelvis ett område med 50 enfamiljshus kan slutresultatet bli att varje tomt får ett tvåfamiljshus och en Attefallare, alltså 150 bostäder.

Har vatten- och avloppsystemet tillräcklig kapacitet för det? Hur påverkas trafiken? Behövs en till förskola? Möjligheterna för kommunerna att planera bra bostadsområden blir helt klart försämrade. Någon bostadsbrist har Attefallshusen knappast löst heller.

Goda intentioner som slutat i ett hastverk

Min analys är sammanfattningsvis att äganderätten kommer stärkas, men inte för så många. Den enskilde småhusägaren får ökad bestämmanderätt men större ansvar för att inte bygga fel, och det är dyrt och krånglig att rätta i efterhand.

För kommunernas bygglovsavdelningar innebär det att vi kommer hantera färre bygglov men fler tillsynsärenden för de som byggt fel, vilket betyder att mer av arbetet kommer bekostas av skattemedel. Därtill tror jag att regeringen haft för bråttom med denna lagstiftning och inte lyssnat på oss som arbetar med samhällsbyggnad ute i landet.