Cyberexperten: Involvera näringslivet i cybersäkerhetsskyddet, Bohlin

Cyberhotet mot Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Det handlar både om att antalet attacker växt i omfattning och att komplexiteten i dem har ökat. För att minska samhällets sårbarhet krävs nya kraftfulla och koordinerade insatser på området. Nyckeln ligger i att fördjupa samarbetet mellan svenska företag och myndigheter – exempelvis genom en samverkansmodell som redan används i Danmark.

Sverige återfinns i botten vad gäller cybersäkerhet och är sämst av de nordiska länderna.

Genom att på ett organiserat och strukturerat sätt utbyta data och kunskap om digitala hot och samverka i cybersäkerhetsfrågor finns möjligheter att avsevärt stärka vår gemensamma försvarsförmåga.

Enligt en rapport från Stockholms handelskammare från juni 2022 beräknas kostnaden orsakad av cyberangrepp för svenska företag ha uppgått till cirka 30 miljarder kronor under 2021. Dessutom har minst var tredje kommun utsatts för en it-attack de senaste fem åren.

Alla typer av bolag, myndigheter och organisationer drabbas. Under bara de två senaste åren har svensk media uppmärksammat flera it-attacker som fått förödande konsekvenser. Bland annat utsattes Coop under 2021 för en attack som slog ut företagets kassalösning, lamslog många av butikerna runtom i hela landet och påverkade den svenska livsmedelsförsörjningen. Senare samma år drabbades Kalix kommun av en it-attack som ledde till att sjukvården vare sig kom åt patientjournaler eller medicinlistor och anställda fick jobba med papper och penna.

För många blev incidenterna en rejäl ögonöppnare och strålkastarljuset riktades på behovet av ökad cyberberedskap.

Problemen finns fortfarande

Regeringen sjösatte redan 2017 en strategi för informations- och cybersäkerhet. Det har även inrättats ett nationellt cybersäkerhetscenter mellan myndigheterna Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Säkerhetspolisen med målet att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot.

Regeringen behöver prioritera cybersäkerhetsområdet och tillsätta ett svenskt cybersäkerhetsforum enligt den danska modellen.

I dag, fem år senare, kvarstår emellertid problem inom cyberstrategins samtliga områden. Enligt rapporten National Cyber Security Index (NSCI) återfinns Sverige faktiskt i botten vad gäller cybersäkerhet och är sämst av de nordiska länderna. Åtgärderna är uppenbarligen långt ifrån tillräckliga. 

Det är därför helt nödvändigt att den tillträdande regeringen tar till nya grepp mot nätbanditerna. Enskilda företag och organisationer behöver ta sitt ansvar, men det krävs framför allt politisk handlingskraft och viljeyttring. Inte minst måste politiken i mycket större utsträckning involvera näringslivet i arbetet med att stärka vårt gemensamma cyberförsvar. I praktiken handlar det om att myndigheter och privata företag i mycket större utsträckning måste samarbeta kring it-tekniska lösningar, genomföra övningar, utbilda och främja kunskapsutbyte.

Titta på grannlandet

Vi behöver inte blicka längre än till Danmark för att hitta exempel på hur en sådan samverkan skulle kunna utformas och struktureras. Modellen, som initierades av det danska näringsdepartementet, bygger på en ”cybersäkerhetspakt” mellan regeringen och näringslivet i syfte att stärka cybersäkerhetsskyddet.

Regeringen med minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, i spetsen behöver prioritera cybersäkerhetsområdet och tillsätta ett svenskt cybersäkerhetsforum enligt den danska modellen.

Tillsammans kan vi hitta lösningar och utbyta kunskap och erfarenhet som leder till att vår gemensamma försvarsförmåga i samhället ökar.