Debatt

Carlstedt: Kunskapsluckor om våldsbejakande extremism

DEBATT. Det finns flera kunskapsluckor om våldsbejakande extremism. Bland annat när det gäller civilsamhällets roll som grogrund för ideologiska och religiösa strömningar med koppling till våldsbejakande extremism. Det skriver Anna Carlstedt.

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av Anna Carlstedt

Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism
 

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har tillsammans med 23 forskare från 11 olika lärosäten och olika vetenskapliga discipliner tagit fram en forskningsöversikt (SOU 2017:67) över befintlig forskning om våldsbejakande extremism - och förslag på framtida forskningssatsningar som bör ske för att vi i förlängningen ska kunna stärka samhällets förebyggande förmåga. Förslagen överlämnas idag i form av en SOU till regeringen.

Krävs insikt om hur miljöer uppstår

Möjligheterna att förebygga och stärka demokratin mot våldsbejakande miljöer förutsätter kunskap om orsakerna till varför individer söker sig till dem, framgångsfaktorer för utträde och insikt i hur miljöerna uppstår, upprätthålls och samspelar. Utan aktuell kunskap, som bygger på vetenskaplig grund, kan vi inte heller föreslå relevanta åtgärder för att värna demokratin mot extremism.

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har regeringens uppdrag att öka kunskapen om våldsbejakande extremism. Vi har ett ansvar för att kunskap tas fram, och vi samarbetar med en rad myndigheter - inklusive lärosäten - och andra organisationer som substantiellt bidrar till denna kunskapsuppbyggnad.

Kunskapsluckor

Samordnaren har tillsammans med 23 forskare från 11 olika lärosäten tagit fram en forskningsöversikt över befintlig forskning om våldsbejakande extremism och identifierat kunskapsluckor. Utifrån de identifierade behoven lämnar vi förslag på framtida forskningssatsningar som bör ske för att vi i förlängningen ska kunna stärka samhällets förebyggande förmåga. Förslagen överlämnas idag i form av en SOU till regeringen.

Några av de områden som vi ser behöver belysas ytterligare är:

  • Civilsamhällets roll och betydelse; dels dess roll som grogrund för ideologiska och religiösa strömningar med koppling till våldsbejakande extremism, dels som aktivt förebyggande institution och som alternativ till sådana strömningar.
  • Samspelet mellan inomparlamentariska politiska rörelser och utomparlamentariska extremistiska rörelser; dels avseende dolda allianser, ideologiutbyte och karriärvägar, dels avseende inomparlamentarisk neutralisering av utomparlamentarisk extremism.
  • Samspelet mellan olika antagonistiska miljöer; Vi behöver veta mer om det faktum att individer kan träda ut ur en miljö för att träda in i en annan och att profilen på de individer som ansluter sig till våldsbejakande extremism kan skifta mellan tid och rum.
  • Könsskillnader inom våldsbejakande extremism; Vilken roll och betydelse har kvinnor för såväl rekrytering in i antagonistiska miljöer som i det formella och informella förebyggande arbetet?

Bör vara tvärvetenskapligt

Vi menar också att akademisk forskning om våldsbejakande extremism bör vara tvärvetenskaplig, syntesdrivande och väl förankrad i etablerad forskningspraxis. Våldsbejakande extremism är inte ett isolerat problem. Här finns tydlig överlappning med andra sociala risker.  

Området är också för komplext för att studeras inom en begränsad och diffus begreppsram. Många av begreppen är laddade och illa definierade, vilket har hämmande inverkan på forskningsutbyte och samarbete över disciplingränserna.

  • Medel bör avsättas för att bygga upp en nationell databas över ideologiskt och religiöst motiverade brott. En sådan databas behöver kompletteras med andra registeransatser för att identifiera organiseringen av och karriärer inom dessa miljöer.
  • En tvärvetenskaplig forskningsmiljö bör etableras i syfte att möjliggöra utbyte mellan forskare från olika discipliner och lärosäten. Denna miljö bör vara ett fristående forskningscentrum och ha en öppen och flexibel struktur.
  • En nationell tvärvetenskaplig forskarskola för forskning om våldsbejakande extremism bör upprättas för att inspirera utbyte mellan seniora forskare och trygga tillväxten av yngre forskare och experter.

Behov av fri forskning stort

Vi lever i en tid då behovet av källkritik och fri forskning kanske större än någonsin. I en tid som kräver engagemang, medmänsklighet och tolerans ser vi hot och hat få fäste. I en sådan tid behövs fria tankars rum. Vi vet att fri debatt med högt i tak kan utgöra en motkraft till antidemokratiska och främlingsfientliga tendenser. Men då gäller det att de starka åsikter som yttras i diskussionen, också bygger på fakta och kunskap. SOU 2017:67 är den mest aktuella och omfattande nulägesanalysen över forskningsbehoven om våldsbejakande extremism. Vår förhoppning är att det nu vidtas åtgärder som säkerställer de rekommendationer som ges.

De medverkande författarnas uppslutning kring denna antologi är en stark signal om att svenska forskare är både beredda och intresserade av att bidra till forskningen om våldsbejakande extremism.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribenternas åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]


Nämnda personer

Anna Carlstedt

Utbildningsledare Stockholms universitet
Fil. dr i fransk litteratur (Stockholms uni., 2005)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00