V: Sänkt kapitalkrav göder ekobrottslighet

DEBATT. S verkar ha skygglapparna nedfällda för riskerna med sänkta krav på aktiekapital. Bland annat organiserad välfärdsbrottslighet riskerar att öka, skriver Vänsterpartiets Tony Haddou.

Tony Haddou (V)
Skattepolitisk talesperson
 

I enlighet med januariavtalet föreslår nu regeringen att kravet på aktiekapital sänks från 50 000 till 25 000 kronor. Det är alltså en halvering som då skulle gälla från 1 januari 2020. Förslagsutredningen kan som bäst beskrivas som en hastbulle.

Utredningstiden har varit kort och konsekvensanalysen svepande. En rad remissinsatser är både oroade av och kritiska till ett för lågt kapitalkrav. Detta framfördes också i samband med förra sänkningen som Alliansen genomförde 2010. Men nu när Socialdemokraterna valde makten, och fick Centerpartiets önskelista på köpet, verkar skygglapparna helt nedfällda för konsekvenserna som står att vänta. 

Regeringen vet om riskerna

För vilka risker ruvar då bakom denna halvering av kapitalkravet?

I regeringens egen promemoria Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag (Ds 2019:6) påpekas det att aktiekapitalet utgör en seriositetsspärr. Ett högre kapitalkrav ger ett visst skydd mot att aktiebolagsformen utnyttjas för oseriösa syften eller för att nå skattemässiga fördelar. Den föreslagna sänkningen urholkar denna spärr. Inte minst är aktiekapitalet också ett skydd för anställda, borgenärer, staten och investerare. Faktum är att regeringen alltså ser riskerna.

Målvakter får fritt spelrum

Vad saknas i promemorian? Jo, det som lyser med sin frånvaro är förslag till åtgärder som skulle kunna begränsa de negativa effekterna som en sänkning skulle innebära.

Att ytterligare sänka kraven riskerar att öka såväl organiserad välfärdsbrottslighet och annan ekonomisk brottslighet. Det har blivit allt vanligare att organiserad brottslighet använder aktiebolag som brottsverktyg, och bolagsformen blir allt vanligare i komplexa brottsupplägg. Då det inte krävs vare sig personligt ansvar eller revisorsplikt för de minsta bolagen, får bulvaner och målvakter fritt spelrum – helt utan insyn från någon annan aktör.

Aktiebolagsformen är frekvent förekommande när det gäller de anmälningar som kommer in till Ekobrottsmyndigheten. Genom att sänka kapitalkraven gör nu regeringen det ännu enklare för kriminella att använda företagsformen som kofot.

Ökar riskerna

Sänkningen bäddar också för sämre förutsättningar för företagare och anställda. Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag spås leda till att fler startar aktiebolag utan att ha förutsättningar att driva det, inte minst på grund av dålig bärkraft i verksamheten. Det i sin tur kan få en rad olika konsekvenser, exempelvis sämre skydd för anställda och att bokföringsbrott begås av oaktsamhet.

Med ett aktiekapital på endast 25 000 kronor ska kontrollbalansräkning upprättas när det egna kapitalet är under 12 500 kronor. Det kan gå väldigt fort, vilket ökar risken för likvidation. Redan 50 000 kronor är lågt.

I Reinfeldts fotspår 

Med så kallade förenklingar som tidigare sänkt krav för aktiekapital tillsammans med det slopade revisorskravet sänkte Reinfeldt trösklarna för kriminella att starta aktiebolag. Nu fortsätter regeringen på samma spår.

Vilka tjänster man gör den organiserade brottsligheten eller vad det kostar skattebetalarna, verkar inte spela någon roll för Socialdemokraterna när de seglar vidare i Center-båten.

Beslutskedja: Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

14/5
2019
31/7
2019
9/9
2019
11/9
2019
25/9
2019
8/10
2019

Forrige artikel Skattebetalarna: Bankskatten är ett resultat av (S) desperation Skattebetalarna: Bankskatten är ett resultat av (S) desperation Næste artikel "Höstens budgetproposition kommer vara viktigare än på länge"
Strömmer (M) om toppstyre och demokratiska dilemman

Strömmer (M) om toppstyre och demokratiska dilemman

INTERVJU. Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer är öppen för slöjförbud och reklamfinansierad public service. Trots anklagelser om toppstyre anser han inte att partiet har problem med interndemokratin.