Utnämningen av landshövdingar är viktig för hela landet

Statliga myndigheters närvaro i hela landet diskuteras, med rätta, ofta och ingående. Medborgare, kommuner och regioner kan förvänta sig att staten i form av myndigheter är närvarande, tillgängliga och engagerade i länets utveckling. Utnämningsmakten, som den uttrycks i regeringsformen, är ett viktigt styrinstrument för regeringens styrning av statens myndigheter.

Enligt denna ska skickligheten sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Enligt anställningsförordningen ska myndigheten utöver skickligheten och förtjänsten också beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.

Otillräckligt helhetsperspektiv

Enkelt uttryckt, den som är bäst lämpad ska ha jobbet. Som myndighetschef utövas ett ledarskap som sträcker sig utöver det löpande arbetet på myndigheten.

I fallet landshövdingar förutsätts ett ledarskap som ofta hanterar beslut med inbyggda målkonflikter. Olika intressen ska vägas mot varandra: miljömässiga, ekonomiska, sociala, regionalpolitiska och andra värden som ska landa i sammanvägda och kloka beslut.

Utnämningsmakten kräver inte bara precision, utan också tempo.

Landshövdingars och länsstyrelsers roll är betydelsefulla, även om en hel del av de regionala utvecklingsfrågorna har lagts över på direktvalda parlament, regionerna. Rollen som statens sektorsövergripande samordnare i länen är viktig.

Rapporter från Riksrevisionen visar dock att regeringen inte har ett tillräckligt utvecklat helhetsperspektiv, vilket har gjort styrningen sektoriserad, detaljerad och otydlig. Det har bland annat lett till att länsstyrelserna har svårt att avläsa regeringens intentioner och planera sin verksamhet.

Underskatta inte landshövdingens roll

Granskningen visar också att regeringen i flera avseenden styr länsstyrelserna som om de vore en myndighet. Under finanskrisen 2008 erfor jag själv hur dåvarande landshövding i Kronobergs län Kristina Alsér tog ledarskapet. Kronobergs företagare upplevde en sällan skådad situation med negativ orderingång, arbetslöshet och rejäla ekonomiska bekymmer. Alsér sammanförde industri, fackliga företrädare, organisationer, politik, akademi med flera. Residenset gjordes om till en veritabel konferensanläggning för att tillsammans hitta lösningar inför framtiden. Det gav hopp och samhörighet i en svår tid för länet.

Regeringen måste hålla tempot

Poängen är att landshövdingar som myndighetschefer har en viktig och närvarande roll i länet, utöver att leda myndigheten. Därför är det viktigt att regeringens utnämningsmakt inte bara tillser de krav som rättmätigt ska ställas på skicklighet, utan också att regeringen håller ett högt tempo i utnämningar när en vakans uppstår.

Glädjande är att Blekinge, Sverige trädgård, nu får en ny landshövding. Men det tog nio månader och dröjsmål skapar osäkerhet i synnerhet i de myndigheter som ska finnas i hela landet. Utnämningsmakten kräver inte bara precision, utan också tempo.