Ungdomsförbunden lockar fler medlemmar – tajt kamp om förstaplatsen

När det gäller Muf:s ökning tror Alice Landerholm, ledamot i Mufs förbundsstyrelse med ansvar för kampanj och strategi, att framgången beror på att ungdomsförbundet får igenom sin politik. 

– Vår politik blir Moderaternas och sedan regeringens. Den delen om att vi faktiskt kan avgöra vår framtid är något vi tar med när vi möter människor på skolor och liknande, säger hon till Altinget.

Fler medlemmar i ungdomsförbundet innebär också att Mufs inflytande ökar, säger Alice Landerholm.

– Vi vet att ju större andel av Moderaterna som utgörs av oss desto mer har vi att säga till om.

Strid om vilka medlemmar som räknas

Striden mellan SSU och Muf om vilket som är det största ungdomsförbundet har pågått länge. 2024 års siffror visar att SSU leder med 108 medlemmar. Men Muf erkänner sig inte besegrade. 

”Genom att vara relevanta i debatten, påverka på riktigt och med hårt arbete ute i varenda MUF-distrikt har vi lyckats bli Nordens största ungdomsförbund”, skriver Muf-ordförande Douglas Thor i en kommentar till Altinget när han ska förklara förbundets framgång det senaste året.

För medan SSU är störst sett till det totala antalet medlemmar, lyfter Muf att de är störst i gruppen unga upp till 25 år. Det är den siffran som ligger till grund för bidraget från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Förra årets medlemssiffror i den gruppen har ännu inte redovisats till MUCF, men 2023 hade Muf fler medlemmar som var yngre än 25 år än vad SSU hade. I SSU kan en person vara medlem upp till 35 år och hos Muf upp till 30 år. Muf menar att de siffrorna som man egentligen bör jämföra är de bidragsgrundande siffrorna från MUCF. 

– Ungdomsförbundet har olika villkor. SSU har ju framför allt en högre åldersgräns än oss så då blir det inte så jämförbart. Därför är siffrorna från MUCF är ett bra mått på reella siffror, säger Alice Landerholm.

Sättet som Muf vill att storleken på ungdomsförbunden ska bedömas på innebär dock att deras ordförande Douglas Thor, som är 27 år, inte räknas som medlem i ungdomsförbundet.

Forskare: Aktiva ses som märkliga

Altinget har tidigare rapporterat om att riksdagspartierna har tappat en tredjedel av sina medlemmar de senaste 25 åren. Ungdomsförbunden har däremot gått emot trenden. Med ökningen förra året har förbunden ökat det totala medlemsantalet med över 60 procent sedan 2009.

Unga är en växande grupp som utgör en allt större del av befolkningen. Även fast medlemsantalen har ökat de senaste femton åren är den fortsatta andel engagerade ungdomar i dag den samma som tidigare.

Utmaningen för ungdomsförbunden är att politiken inte finns mer lättillgänglig, menar Stefan Holmgren som är vikarierande generaldirektör för MUCF.

”En utmaning är att många unga inte erbjuds en ingång till partipolitiskt engagemang. Många unga saknar nätverk och träffar inte politiker där de bor. Ungdomsförbund har länge lyft att det är en utmaning att de inte blir insläppta på skolor. Fler synliga förebilder kan väcka intresse hos fler att engagera sig, vilja ta parti och faktiskt bli medlemmar”, skriver han i en kommentar till Altinget.

Niklas Bolin, universitetslektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, menar att unga generellt inte anser att partipolitiken är tillräckligt attraktiv. De har åsikter inom olika sakpolitiska områden men de har svårt att identifiera sig med ett parti.

– När man pratar med unga så är det många som inte känner några som har varit medlem av partier. Som mer eller mindre tycker att partier på något sätt är konstigt. Och personer som är aktiva i partier är något märkligt, säger han till Altinget.

– Då har man en ganska hög tröskel att ta sig förbi för att bli medlem. Så jag tror man måste sänka tröskeln och skapa så mycket möjligheter som möjligt. För att unga ska få träffa politiker och partier. Och då är skolan kanske den viktigaste arenan.

Skolorna som arena för medlemsjakt

Även ungdomsförbunden vittnar om att det är svårt att engagera unga till att bli medlemmar.

Ungdomsförbunden har länge varit kritiska till att många skolor inte tillåter att ungdomsförbunden kommer till skolorna. SSU förbundssekreterare Diyar Cicek är en av de kritiska rösterna och skriver i en kommentar till Altinget:

”Vi och de andra ungdomsförbunden nekas ofta att komma in på skolor, trots att skolan har ett lagstadgat ansvar att främja demokratiska medborgare. Det blir ett demokratiskt problem när elever inte får chansen att möta och ställa frågor till de politiska partierna, för att sedan kunna bilda sig en egen uppfattning. Vi vill att skolorna i högre grad än i dag släpper in ungdomsförbunden för att främja det politiska samtalet”. 

När förbunden får närvara på skolan märker de av en positiv respons från unga, enligt bland annat KDU:s ordförande Louise Hammargren. Förbundet växte med 19 procent (+1021 medlemmar) under förra året.

”Det är otroligt roligt att vi växer. Under 2024 var det valår och det märks att när vi får komma ut på skolorna så möter vi ett stort engagemang från eleverna för KDUs politik”, säger hon i en kommentar till Altinget.

Precis som KDU märker även SSU av att när förbunden väl får närvara på skolorna så finns det ett stort engagemang. 

”Vi växer ofta under riksdagsvalår som 2022. Vi har lättare att komma in på skolor och fler pratar partipolitik i skolan och vid köksbordet”, skriver Diyar Cicek till Altinget.

Artikeln har uppdaterats, i en tidigare version angavs fel procentuell ökning för Luf.