Tillsätt en bostadskommission och sätt långsiktiga spelregler för bostadsförsörjningen

Trots att Boverket bedömer att över en halv miljon nya bostäder behövs det kommande decenniet faller byggandet till historiskt låga nivåer.

I många kommuner stoppas nödvändigt bostadsbyggande när byggkostnaderna är höga, riskerna bedöms som för stora och hushållen inte har råd att efterfråga de bostäder som planeras. Samtidigt saknas en sammanhållen nationell riktning för bostadsförsörjningen – något Sverige inte haft på decennier. 

EU tar frågan på allvar 

Många europeiska länder, särskilt i urbana regioner, brottas med höga hyror, bostadsbrist och sociala- och ekonomiska utmaningar kopplade till att många saknar tillgång till en överkomlig bostad.

Den 16 december offentliggjordes EU:s ”Affordable Housing Plan” som syftar till att främja tillgänglighet, prisrimlighet, hållbarhet och byggande i medlemsländerna. När EU nu gör bostadsfrågan till en prioriterad framtidsfråga är det hög tid att även Sverige sätter en långsiktig riktning mot målet att alla ska ha en god bostad.

Bostadsbristen bromsar Sverige

Utmaningarna ser olika ut i Sverige. I storstäder och tillväxtkommuner har trångboddheten bitit sig fast och många hushåll har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Socialstyrelsens senaste kartläggning visar att tiotusentals personer befinner sig i någon form av hemlöshet, däribland många barn. Antalet vräkningar ökar år efter år.

I andra kommuner går nyproduktionen inte ihop, även när behovet finns. Det beror inte på brist på kapital, utan på att många projekt bedöms som för osäkra för att bli lönsamma över tid. Nu går vi in mot en period där byggandet kommer att minska och då kommer problemen successivt tydliggöras för allt fler i samhället.

Arbetsgivare får svårt att rekrytera, studenter och unga får svårt att flytta till utbildning eller jobb, och fler hushåll hamnar i otrygga eller dyra boenden

Arbetsgivare får svårt att rekrytera, studenter och unga får svårt att flytta till utbildning eller jobb, och fler hushåll hamnar i otrygga eller dyra boenden. Det bromsar tillväxten, försvårar kompetensförsörjningen och bidrar till socialt utanförskap.

Tillsammans visar detta att Sverige saknar ett samlat nationellt grepp om bostadsförsörjningen.

Ett hem borde vara en självklarhet

En trygg bostad är en grundförutsättning för utbildning, arbete och hälsa. Ändå bor många trångt eller otryggt, inte minst de 36 000 barn som lever under fattigdomsgränsen och är trångbodda.

I dag har många hushåll med lägre inkomster svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Kommunerna tvingas kompensera med sociala kontrakt och stödinsatser, men åtgärderna räcker inte och många hänvisas till en otrygg andrahandsmarknad.

Utan en nationell riktning ökar klyftorna och segregationen fördjupas.

Kommuner, byggaktörer, fastighetsägare, civilsamhället och finanssektorn behöver fortsätta utveckla sitt arbete och stärka samverkan. Men vissa avgörande faktorer – som finansieringsvillkor, reglering, bostadsbidrag, socialförsäkringar och kommunernas ekonomiska utjämning – kan bara staten påverka. Utan statliga verktyg räcker inte lokala eller privata initiativ, hur ambitiösa de än är.

Sverige behöver en bostadskommission

Boverket visar tydligt hur stora behoven är och hur livsvillkoren skiljer sig åt i landet, men kommunerna kan inte ensamma möta dessa utmaningar. Den statliga utredningen Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) konstaterar att bara staten kan forma långsiktiga spelregler och skapa jämlika ekonomiska förutsättningar för både byggande och boende.

Därför bör regeringen tillsätta en bostadskommission som utifrån ett helhetsperspektiv tar fram långsiktiga ramar för en hållbar bostadsförsörjning i hela landet.