Tidöpartierna: Så stärker vi primärvården

När du drabbas av smärta, besvär eller sjukdom ska vårdcentralen vara den huvudsakliga vägen in i sjukvården. Primärvården har kompetensen för att göra en helhetsbedömning av patienters behov. Du ska känna dig välkommen och trygg hos din vårdcentral.

Svensk vård har utmaningar

Nu tar Tidöregeringen konkreta steg för att ge primärvården de förutsättningar som faktiskt krävs för att patienterna ska få rätt vård, i rätt tid och på rätt plats. Vi stärker patienters egenmakt genom en nationell listningstjänst i primärvården och vi ser över fördelningen av resurser till primärvården. Staten tar nu ett större ansvar för den patientnära vården, genom att stärka primärvården och stödet till regionerna genom Socialstyrelsen.

Det finns många anledningar att vara stolt över svensk sjukvård. Vi ligger i topp i Europa när det kommer till överlevnad och medicinska resultat. Sverige har världens lägsta barn- och mödradödlighet och cancerdödligheten är en av de lägsta bland jämförbara länder. Regeringens politik har inneburit det största tillskottet till svensk sjukvård någonsin, undantaget pandemiåren, och under Tidöregeringen har vårdköerna (antalet patienter som väntat längre än 90 dagar) minskat med 30 procent sedan oktober 2022.

Men Sverige har utmaningar när det kommer till kontinuitet och tillgänglighet till vård. Patienter bollas mellan vårdgivare och vårdnivåer. Samtidigt vet vi vad som krävs för att vända utvecklingen: en stark, tillgänglig, behovsstyrd och sammanhållen primärvård som fungerar som navet i sjukvårdssystemet.

Splittrad vård drabbar patienten

För äldre personer med flera diagnoser, för människor med kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa är en fungerande primärvård som erbjuder hög kontinuitet ofta avgörande för både trygghet och livskvalitet. När ansvaret är otydligt och vården splittrad riskerar patienten att själv bli samordnaren. Så ska det inte vara.

Nu tar regeringen ytterligare steg för att stärka primärvården.

För det första: En nationell listningstjänst ska göra det enklare för människor att välja och byta vårdcentral, ge tillgång till jämförbar information och skapa bättre överblick över kapacitet och tillgänglighet i hela landet. Framför allt är en fungerande listning en grundförutsättning för kontinuitet, fast läkarkontakt och långsiktiga vårdrelationer. Det är centralt för en trygg primärvård och för den nationella uppföljningen.

För det andra får Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera hur resurserna i hälso- och sjukvården bör fördelas för att primärvården ska kunna byggas ut. Trots långvariga ambitioner visar återkommande analyser att primärvårdens andel av resurserna inte har stärkts i den utsträckning som behövs.

Primärvården ska ansvara för samordning

Om primärvården ska vara första instans, ansvara för samordning och avlasta den specialiserade vården, måste resurser, personal och styrning komma på plats. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska därför undersöka vad som hindrar regioner från att utöka primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens resurser och hur statlig styrning kan bidra till att primärvårdens roll faktiskt stärks, utan att det sker på bekostnad av nödvändig specialistvård.

För det tredje förstärks Socialstyrelsens uppdrag när det gäller den patientnära vården. Genom handfast och verksamhetsnära arbetssätt samt nya metodstöd ska myndigheten bidra till att politiska mål och reformer omsätts i konkret förändring i vårdens vardag. Fokus ligger bland annat på samverkan mellan regioner och kommuner – en avgörande fråga för äldre patienter och personer med stora och komplexa vårdbehov.

Patienter bollas mellan vårdgivare och vårdnivåer

Samtidigt ska Socialstyrelsen utreda hur kostnaderna för den kommunala hälso- och sjukvården kan redovisas mer rättvisande. I dag saknas tillräcklig statistik för att fullt ut förstå hur resurser används och hur ansvar förskjuts mellan huvudmän. Utan sådan kunskap riskerar både styrning och ansvarstagande att bli otydligt.

Vårdkapaciteten måste öka

Regeringen har markerat tydligt, både i regeringsförklaringen och i budgetpropositionen för 2026, att det statliga ansvarstagandet i hälso- och sjukvården behöver öka. Ett viktigt led i detta är att stötta regioner och kommuner i arbetet med att bygga ut primärvården och öka vårdkapaciteten i hela systemet.

Fragmentering, bristande kontinuitet och en otillgänglig primärvård är inget naturtillstånd utan resultatet av hur vården organiseras och styrs. Därför krävs politiska beslut som håller ihop helheten. Nu är det dags att växla upp arbetet och ge primärvården rätt förutsättningar i form av verktyg och resurser. På så sätt kan vi säkerställa både patientens trygghet och vårdens kapacitet. Det är i den riktningen vi ska.