"Sverige behöver satsa på vägarna"

DEBATT. Trafikdödligheten har ökat och Nollvisionens delmål om max 220 dödade i trafiken år 2020 kommit längre bort. Nu krävs nya åtgärder, skriver Transportföretagen.

Av: Ulf Perbo, näringspolitisk chef, Transportföretagen
Anders Josephsson, näringspolitik, Transportföretagen


2018 omkom 325 människor i trafiken. Det är en av de högsta dödsiffrorna under det senaste decenniet och en kraftig ökning från 2017, då 253 personer omkom i trafikolyckor.

Trots att trafiken ökat successivt har utvecklingen på trafiksäkerhetsområdet under en lång följd av år varit positiv. Det har känts som att Nollvisionens delmål om maximalt 220 dödade i trafiken 2020 är nåbart. Men det var då. Nu har utvecklingen vänt. För att 2018 endast ska bli ett olyckligt men enstaka brott i den nedåtgående kurvan krävs det nya åtgärder.

Vägarna glöms bort

Sverige är helt beroende av vägtransporter och mer än 8 av 10 transporter, såväl person som gods, sker på våra vägar. Men det stora beroendet av vägtransporter avspeglar sig inte i satsningar på väginfrastrukturen.

En majoritet av investeringarna och utvecklingspengarna i infrastrukturplanen riktas till järnvägssatsningar. Det är inte svårt som trafikant att konstatera att stora delar av vägnätet har dålig standard och är i dåligt skick. Trafikverket har själv varnat för att stora delar av vägnätet utanför tätorterna kommer att förfalla. Vårt gemensamma vägkapital urholkas.

Satsningar krävs

För att vi ska få en bättre trafiksäkerhetsmässig utveckling måste vägtransportsystemet göras säkrare. En ökad satsning på vägarnas standard och på mötesseparerade vägar är viktig. Det måste också avsättas mer resurser för att hålla vägarna i ett gott, trafiksäkert skick. Det gäller inte minst vintertid då omfattningen och kvalitén på snöröjningen och halkbekämpningen har en avgörande betydelse.

Om stat och kommuner vill vända den negativa trafiksäkerhetsutvecklingen måste mer resurser satsas för att vägarna ska vara ha god standard och vara i gott trafiksäkert skick.

Bristande tillsyn

Inom vägtrafiken finns mycket regler. Det är självfallet viktigt att det finns regler men det måste också finnas en kontroll, en tillsyn att de följs. Antalet trafikpoliser med kunnande att övervaka den yrkesmässiga trafiken har kraftigt decimerats under senare årtionden.

I dag finns det endast ett par hundra med den kompetens som krävs. Att endast ett par hundra trafikpoliser i ett avlångt land som Sverige ska klara av att upprätthålla en effektiv övervakning av trafiken faller på sin egen orimlighet. Om Polisen inte har möjlighet att upprätthålla den allmänna trafikövervakningen bör andra lösningar övervägas, till exempel att specialutbildade väktare anlitas.

Bristfällig problemanalys

Men om problemen med en fallerande vinterväghållning, om vägar i delar av vårt land som bitvis knappt varit farbara på grund av väglaget läser vi inget i Jonas Bjelvenstams, generaldirektör för Transportstyrelsen och Lena Erixons, generaldirektör för Trafikverket, gemensamma debattartikel härförleden i DN. Ej heller skriver de något om problemet med att det saknas medel för att vidmakthålla det finmaskiga vägnätet i glesbygd.

Nej, de har redan svaret. De väljer att skylla trafikdöden på yrkesförarnas hastigheter.

Inte en syndabock

Självklart har transportbranschen också ett stort ansvar. Allt går inte att reglera i lagar eller med övervakning. Lastbilsförarna är och ska vara vägens riddare. Vi skulle vilja hävda att det stora flertalet också är det.

Varje dag transporteras tusentals och åter tusentals ton gods runt om i vårt avlånga land. Många åkeriföretag följer upp bränsleförbrukningen och arbetar målmedvetet med sparsam körning och coachning av förarna. Att hålla hastigheterna är inte enbart en fråga om trafiksäkerhet och miljö, utan också i allra högsta grad om ekonomi. Flera tusental omfattas kvalitets- och miljöledningssystem och har levande trafiksäkerhetspolicies.

Om vi ska vända utvecklingen måste vi ha ett bredare perspektiv än att enbart prata hastigheter.

Krävs helhetsgrepp

Det måste ske en omfördelning av resurser eller helt nya resurser måste tillföras väginfrastrukturen. Riksdag och regering kan inte blunda när Trafikverket själva konstaterar att resurserna inte räcker för att vårda vårt gemensamma vägkapital. Brister i vägnätet kan få, och får, dödliga följder.

Regeringen och Polismyndigheten måste snarast vidta åtgärder för att vi ska få en fungerande trafikövervakning. Är det inte möjligt att upprätthålla trafikövervakningen med Polisens resurser bör andra lösningar övervägas, till exempel att specialutbildade väktare anlitas.

Om detta borde Trafikverket och Transportstyrelsen också prata.

Forrige artikel MED: Sundare myndighetskultur kräver regeländringar MED: Sundare myndighetskultur kräver regeländringar Næste artikel M: Ingrip mot rysk propaganda som sänds via Kaknästornet M: Ingrip mot rysk propaganda som sänds via Kaknästornet