Svantessons första budget: ”Svagt åtstramad”

En S-budget? 

Reaktionerna på regeringens budgetbesked kom fort. När den högre nivån på a-kassan behålls och ett nytt jobbskatteavdrag endast införs för pensionärer har vissa svårt att se var den moderata politiken finns.

Tankesmedjan Timbros vd, och tidigare Muf-ordförande, Benjamin Dousa anser att budgeten lika gärna hade kunnat presenterats av en S-regering. Men finansministern håller inte med.

– Min erfarenhet av socialdemokratiska regeringar är att de aldrig kan prioritera. Vi prioriterar, omprioriterar och tar bort miljöbonusen för att kunna lägga på försvar och tryggheten. Vi drar i handbromsen för ineffektiva byggsubventioner för att lägga pengar där de verkligen behövs, säger hon till Altinget.

– Den här regeringen fokuserar på de stora viktiga samhällsproblemen och att stötta hushåll. Det har inte den tidigare regeringen gjort. De är faktiskt en av orsakerna till de stora samhällsproblemen.

Men flertalet reformer i den överenskommelse som M, KD, L och SD gjort saknas. Svantesson menar att det ekonomiska läget sätter begränsningar.

”Det mest negativa stämningsläget”

Finansministern beskriver läget i ekonomin som det mest negativa på länge. Budgeten läggs i ett läge med hög inflation och svag tillväxt i flera länder, säger Svantesson på pressträffen. Sverige bedöms befinna sig i lågkonjunktur under nästa år med ett BNP-gap på minus 1,7 procent. Arbetslösheten förväntas försämras åren framöver och inflationen har reviderats upp. 

När ser du att det ekonomiska läget kommer tillåta fler reformer, bland annat från Tidöavtalet?

 – Det får vi återkomma till, just nu är osäkerheten väldigt stor och det beror på hur konjunkturen utvecklas. Vi har handlingsutrymme att göra mer om konjunkturen blir djupare, men vi återkommer i varje budget till olika delar av Tidöavtalet, säger finansministern till Altinget.

Att budgeten är åtstramad menar ministern beror på att regeringen inte vill motverka penningpolitiken.

– Om det är så att riksbankerna tvingas gå hårdare fram med räntehöjningar kommer det påverka konjunkturen, sade Svantesson på pressträffen.

Sparande på bistånd och reseavdrag

Finansdepartementet bedömer att reformutrymmet ligger på 35 miljarder, en siffra som främst beror på inflationen. De nya pengarna i budgeten kommer dels från det utrymmet, dels från biståndspengarna, det återställda reseavdraget, den slopade elbilsbonusen och det slopade byggnadsbidraget.

Kapningen av elbilsbonusen aviserades sent under måndagskvällen.

På pressträffen aviserade Elisabeth Svantesson även sex miljarder i generella statsbidrag till kommuner och regioner, samt riktade statsbidrag med närmare sex miljarder. Det är betydligt mindre än vad Sveriges kommuner och regioner efterfrågat, som beskriver ett läge med svåra ekonomiska utmaningar framöver.

Finansministern säger på pressträffen att det inte är första gången SKR inte får vad de bett om. 

Litar du inte på deras bedömning av läget?

– Jo, jag har mycket god kontakt med SKR. Jag vet också att de vet att det kommer bli tuffa tider. Staten kommer varken kunna kompensera kommuner, hushåll eller företag på alla sätt i en svår tid, men vi gör det på ett starkt sätt i den här budgeten, säger hon till Altinget.