Stora skillnader hos opinionsinstituten

4-PROCENTSSPÄRREN. Det är svårt att få en bild av opinionen i Sverige. Mätningarna går åt olika håll. Hos Inizio åker L ur riksdagen medan KD klarar sig kvar. Hos Demoskop gäller det omvända.

Inför det stundande riksdagsvalet duggar opinionsundersökningarna tätt. Hur det går för partierna i olika mätningar varierar mycket. Kristdemokraterna åker ur hos samtliga institut. Utom hos Inizio där KD i den senaste mätningen fick 5,9 procent. När det gäller Inizios mätningar är det i stället ett annat parti, Liberalerna, som i mätning efter mätning hamnar under 4-procentsspärren.

Överlag är bilden spretig. De två senaste opinionsmätningarna, från Demoskop och Inizio, gav helt olika utfall både för blocken och för de enskilda partierna. Hos Demoskop återtog de rödgröna ledningen från Alliansen.  I Demoskops mätning var de rödgröna 2,2 procentenheter större än Alliansen. Hos Inizio däremot leder Alliansen med hela 6,2 procentenheter. Det är den största skillnaden mellan blocken bland alla Iniziomätningar efter riksdagsvalet.

Inizio – mardröm för L

Jan Björklund jublar nog inte när Inizios mätningar presenteras. Hos institut som Demoskop, Sifo, Novus och Skop har Liberalerna inte en enda gång legat under riksdagsspärren i en mätning de senaste fyra åren. Men hos Inizio däremot har L hamnat under spärren i 10 mätningar. Med undantag från februarimätningen (då partiet fick 4,0 procent) har L legat under spärren sedan augusti 2017.

Inizio – dröm för KD

Om Inizio är mardrömsinstitutet för Björklund är det istället en källa till hopp för Ebba Busch Thor. För Kristdemokraterna gäller nämligen närmast det omvända. Man får backa ända till januari 2017 för att hitta en Iniziomätning där partiet legat under 4-procentsspärren. Hos Sifo får man backa till 2016 för att hitta en mätning där KD istället legat över spärren. Och hos Demoskop får man (med undantag för augusti 2017, då KD fick 4,0 procent) bläddra tillbaka till sommaren 2015 för att hitta KD över spärren.

Läs också: Statsvetare menar att KD ligger bäst till av krispartierna 

Ser det man vill se

Det är också uppenbart att partierna är selektiva när de kommenterar opinionsundersökningarna. Om man jämför Kristdemokraternas partisekreterare Acko Ankarbergs kommentarer till Demoskopmätningen (8/3-18 där partiet fick 3,3 procent) och Iniziomätningen (9/3-18 där partiet fick 5,9 procent) är det uppenbart att hon väljer att ta fasta på det positiva.

– Jag tror att det handlar om att vi har berättat om de allt längre vårdköerna och problemen inom sjukvården. När sjukvården brister lyssnar man på de som bekräftar det men också kommer med förslag på förbättringar, sade hon till Aftonbladet angående de positiva siffrorna i Iniziomätningen.

Läs också: Så skulle mandatfördelningen se ut om det var val i dag

Trots att Demoskops siffror var betydligt dystrare för partiet var det i stort sett samma positiva tongångar från partiledaren. 

– Vi går starkt upp i annan mätning som gjorts i närtid då vi varit väl synliga med våra förslag för sjukvården. Kristdemokraterna är garanten för en ny regering och en bättre sjukvårdspolitik, sade hon till Expressen.

Olika mätmetoder

Vem som har rätt och fel vet vi såklart inte. Men en del av förklaringen till att mätningarna skiljer sig åt är att instituten använder olika metoder. Demoskop använder sedan en tid tillbaka en kombinerad metod där undersökningen genomförs dels med telefonintervjuer, dels med webbintervjuer i panel.

– Kombinationer presterar generellt sett väldigt bra. Det finns inte en bästa metod längre. Varje metod har sin bortfallsprofil. Så det gäller att hitta profiler som inte förstärker varandra utan kompleterar varandra, säger Peter Santesson, opinionschef Demoskop, till Altinget.

Inizio använder enbart webbpaneler.

– Vi jobbar med en helt webbaserad panel. Den har vi rekryterat på ett sätt så att den speglar svenska folket och vi finner att den gör det väl när vi slumpar fram intervjupersonerna. Jag kan inte recensera hur andra i branschen jobbar. Men vi känner oss trygga med den metod vi använder och det resultat vi presenterar, Karin Nelsson, opinionschef Inizio, till Altinget.

Läget för “krispartierna”

Utöver KD och L ligger Miljöpartiet skrynkligt till i opinionen. Och att så är fallet är Peter Santesson och Karin Nelsson förhållandevis överens om. Men hur illa det är ställt skiljer sig åt.

– De har halverats helt klart. Det hänger väldigt tydligt samman med den kris som var som resulterade i att Åsa Romson avgick. För mig är det svårt att se vad som ska få Miljöpartiet att öka. Det är väldigt krisartat, säger Karin Nelsson.

Läs också: Olika villkor för småpartier hos opinionsinstituten

– Miljöpartiet har svaga förtroendesiffror för språkrören och de har tagit väldigt mycket stryk under den här mandatperioden. Det är en lång utförsbacke. Men rent statistiskt tenderar det oftare att bli stolpe in än stolpe ut för partier nära 4-procentsspärren. Så det mesta talar för att de klarar det men de har ju stora problem, säger Santesson.

KD och L

För Kristdemokraterna är det en mer van situation.

– KD lever ju med det här i någon mening. Vi har de på decimalen på samma nivå vid samma tillfälle som inför valet 2014. De låga siffrorna har dominerat mer och längre än inför förra valet men att de ligger under 4-procentsspärren ett halvår före valet är inte onaturligt, säger Santesson.

Liberalerna har tappat. Peter Santesson tror att det beror på att det inte är deras frågor som fått utrymme.

– De har lyckats stå utanför de stora debatterna. Deras bekymmer har varit att skolfrågan dog lite i och med de positiva pisaresultaten som kom. De har inte hittat den nya frågan som ska lyfta dem, säger han.

Det är en bild som delas av Karin Nelsson. Men hon lägger också till partiledarstriden från i höstas som en förklaring.

– Nedgången för Liberalerna hänger tydligt samman med att Birgitta Ohlsson utmanade Jan Björklund. Många kvinnor som gillade henne lämnade Liberalerna när hon lämnade partiet.

Forrige artikel Shekarabi hoppas på öppning om vinster Shekarabi hoppas på öppning om vinster Næste artikel Presstöd: 120 miljoner i nya stödformer